Sara Lidman

Ute är det grått, det faller snöblandat regn. Inget riktigt dagsljus på hela dagen. Egentligen hade jag tänkt mig till badet för att simma imorse men somnade om. Ett träningstillfälle för lite denna veckan (har tre ggr som mål; spinning, styrketräning, simning, längre promenad). Gick ut i blötan eftersom det är filmstudiodag. Att rida ensam i tusen mil var en film värd att ses. En kinesisk film i långsamt tempo med otroligt vackra bilder om en fars resa för att nå fram till sin dödsjuke son.
Hemma igen läste jag ut Oskuldens minut den sista delen av Sara Lidmans magnifika järnbaneepos från Västerbottens inland. De tidigare böckerna i serien som börjar med Din tjänare hör (fem stycken) handlar om nybyggaren Didrik Mårtensson som satsar allt på drömmen om att järnvägen skall byggas och anknyta obygden till "Schwärje".
Lifsens rot och Oskuldens minut är två avslutande delar där Didriks son Isak Mårten och framför allt hans fru Rönnog står i centrum. Rönnog är en mycket stolt kvinna med ett hetsigt humör som sliter hårt i den Mårtenssonska släkten där man tar dagarna som de kommer och kan glädjas mitt i allt elände. Sara Lidman är en fantastisk berättare, det glöder om hennes ord både om personbeskrivningar, naturskildringar, dialoger och otroliga historier. Jag sörjer att det inte finns fler böcker att läsa och att Sara inte kan skriva fler. Det blir att börja om. Två delar har jag i bokhyllan, ska försöka få tag på resten också.
Har äntligen fått tag på Blogg med Blogger på biblioteket och skall försöka utvidga mina bloggkunskaper i kväll istället för att se på melodifestivalen. Sen blir det stickning till deckarna.