VLMF

VLMF, Vad Lever Man För av Barbro Lindgren är tredje delen i serien om Barnhans land bortom hålet i syrenhäcken. VLMF är en farbrorförening som farbrornallen startade redan i Den första boken Vems Lilla Mössa Flyger. Farbrornallen styr och ställer med de andra som egentligen är ganska trötta på honom och bara motvilligt fogar sig. I VLMF dör den gamla tygelefanten Ellen eftersom all fyllning har runnit ur henne och de andra ordnar en begravning för henne. Bisamråttan som kommer från Ryssland och Pinjekotten som har suttit på en begravningskrans väntar på att hon ska uppstå igen som en ängel. Och det gör hon också, utan att bli ängel.

Det händer en hel del annat också. Som vanligt när jag läser Barbro Lindgren så blev jag hänförd. Hennes serier om Lilla Sparveln, Jättehemligt och Loranga, Masarin och Dartanjang, liksom också hennes dikter tillhör mina absoluta kultböcker. Allra bäst blir de vid högläsning tillsammans med likasinnade barn (och vuxna). Har just läst om VLMF alltmedan regnet fortsätter att ösa ner.

Borde ha tagit mig iväg på stickcafé men orkade inte ut i regnet. Det får bli stickning hemma istället, vid TV:n. Håller på att slutföra ett stort projekt som skall bli födelsedagspresent till Åsa som fyller år på julafton, plus ytterligare ett par julklappar. Har också fäst trådarna på höstens första sockklubbsFO, Sunday Swing. Sockklubbsmönster i september hos Sticka Mera. Stickade i Fame Trend från M&K, riktigt trevlig stickning. Inte väder för att fota.

På bild istället två av barnbarnen i mormorstickade mössor.

Samt en bläckfisk designad av madebyyou som jag virkat på beställning av vännen Hanna till hennes lille Björn. Verkligen en rolig virkning. Detta mönster och tre andra av fiskar och sjöstjärna hittade Hanna och jag tidigare i höstas på Tummelisa, stickaffär i Göteborg, men det går lika bra och är billigare att köpa dem direkt av Ida, madebyyou.

Stickcaféer och bokcirklar

Idag har det varit stickcafé igen på Cinas garn. Perfekt för en regnig lördag. Många var vi, alldeles fullt med besökare i blandade åldrar både nykomlingar och gamla trogna. Jättetrevligt.

Både idag och i onsdags kom jag hem med nytt garn helt oplanerat. I onsdags en härva lila sockgarn från Opal och idag en härva Malabrigo sock i helt oemotståndliga nyanser. Nu ligger båda framme för beundran bredvid några FO:n som jag tänkt fota om det mot förmodan skulle bli lite ljusare någon dag. Kanske inte att hoppas på förstås.

Utöver garner har jag också handlat böcker. Trots att bokhyllorna som vanligt är knökfulla. Fortfarande finns där många olästa böcker kvar bland de lästa plus en trave låneböcker.

Har köpt tre fantastiska stickböcker som man bara måste äga:

Book of Fair Isle knitting av Alice Starmore

Stickning. Ett hantverk av Britt-Marie Christoffersson och

Sticka mössor, vantar, sockor av Ann-Mari Nilsson..

De båda sistnämnda utgivna av Hemslöjden. Jag bläddrade i dem på Bokmässan men de fick inte plats i packningen då. Nu anlände de direkt genom Ad Libris tillsammans med ytterligare en handarbetsbok i litet format som skall bli en julklapp.

Har läst en hel del och fört in på läst-listan utan kommentarer fortlöpande. Kan rekommendera både Anna Schulzes Ge mig en människa och Cilla Naumanns Dem oss skyldiga äro men de bör inte läsas i ett svep efter varandra som jag råkade göra. Båda har en deprimerad kvinna i centrum. Absolut läsvärda men lite tungt blev det.

Mörka och sorgesamma kan man också beskriva de båda senaste bokcirkel-lästa böckerna;

Först Buddenbrocks som jag passade på att läsa tillsammans med P1:s bokcirkel tidigare i höst.

En bamsetjock berättelse om köpmanfamiljen Buddenbrocks liv i flera generationer i Lubeck under 1800-talet. Har tänkt läsa den i många år och är mycket nöjd med att det äntligen blev av. En fantastisk skildring av både människor och miljöer sorglig, dråplig, träig (ibland), humorisktisk och avslöjande av sin tid. Tänk, Thomas Mann var bara 26 år när han skrev den. Senare fick han förstås Nobelpriset för den (bla)

Till skillnad från vårens läsning av Cora Sandels böcker tillsammans med radiobokcirkeln var denna omgång riktigt intressant att lyssna på. I radiosamtalen deltog Jonas Karlsson, Helena Henchen och Göran Greider.

I bokcirkel irl har vi senast läst Vi som inte sa Hora av Ronnie Sandahl. En berättelse om tre unga män i 19-20 års åldern som är kvar på hemorten, Falköping och längtar iväg. Om vardagstristess, förälskelser, fester, fylla och svek. En naken skildring av hur det är att vara ung ur killperspektiv. Sorgesam den också men klart läsvärd också för oss som är i föräldragenerationen.

Just nu

Det fortsätter vara disigt ute, det hinner knappt ljusna innan det mörknar igen.

Jag läser En berättelse om kärlek och mörker av Amos Oz. Han berättar om sin uppväxt i Jerusalem under 40-talet och berättar mycket målande om sina släktingar i flera generationer bakåt. På 30-talet uppmanades judar i Europa att go home to Palestina. Numera kräver man (på sina håll) att judarna skall lämna Palestina. Konflikten mellan Palestina och Israel får en djupare dimension men inte mindre tragisk. En mycket läsvärd bok!

Jag stickar på en halsduk till Einar. Mössan till honom blev klar igår. Skall gå iväg på stickcafé om en stund. Vi skall träffas på ett nytt ställe, Tant Anci och fröken Sara, som flyttat till en större lokal.

Dagsläget

Det enda jag har överflöd av numera är tid - och den rinner mellan fingrarna, känns det som. En del dagar blir det nästan ingenting gjort, jag varken stickar eller läser utan ligger kvar i sängen länge och läser tidningarna länge och läser vad andra skriver på sina bloggar... sen är den dagen slut. Inte alla dagar bara en del. Idag har jag faktiskt städat sovrum och möblerat om. Och stickat färdigt en mössa till Einar. Hoppas nu att den passar också.

Läser gör jag ju faktiskt också mellan varven. Just nu Eva Franchels Väninnan om det politiska vardagslivet i maktens centrum under Göran Perssons dagar. Eva jobbade nära Anna Lindh och var väninnan som blev vittne till mordet. Som vanligt vid läsande av skildringar om hur det går till i toppen av stora organisationer så blir jag betryckt. Det tycks alltid handla om maktstrider och positioneringar. Absolut inget man längtar till.

Däremot saknar jag så att det skriker tillhörigheten till ett team/en arbetsgrupp där man arbetar tillsammans med meningsfulla uppgifter utan ständiga besparingar, omorganiseringar och chefsbyten.

Efter nyår kommer förskolorna och skolorna i Sundsvall att återigen få en ny chef, eller direktör som det numera heter även inom våra kommunala verksamheter. Istället för den nuvarande kvinnan som är psykolog (och inte fick förnyat förtroende), träder en yngre man med bakgrund från militären in. Kommundirektören lovordar honom. Samme kommundirektör som under året fixat ledarutbildning till alla underlydande chefer genom att anlita en gammal polare. Denne fick så bra betalt att han slog alla chefer med hästlängder. Samtidigt gäller köpstopp inom all kommunal verksamhet. Flera skolor läggs ner, biblioteket får inte köpa nya böcker mm mm mm

Ja, ja nu är ju detta i första hand en blogg om stickning och läsning. Men ibland kan man liksom inte hejda sig.

Utmärkelsen i bild

Idag lyckades jag få den på plats. Av någon anledning krävde programmet att jag åter skulle godkänna användarvillkoren för bildöverföringen. Mystiskt.

Carina i Halmstad skickade utmärkelsen till mig, nu lämnar jag den vidare till de bloggande stickcafékompisarna Cina, Maria, Natalia, Agata, Åsa och Lovisa och ber er berätta 10 saker om er själva.

Nystart i bloggen

Ett långt uppehåll har det blivit i mitt bloggskrivande.

Tack för alla hälsningar och kramar som kommit! Och ett alldeles särskilt tack till Carina för utmärkelsen hon skickat och för att hon genom sin snabba snabba anmälan lyckades ordna platser till Stickfest i Väst, Siv, inte bara för egen del utan också för mig. Det är verkligen något att se fram emot i höstmörkret.

Försöker förgäves placera in en bild på utmärkelsen här, så som jag lärt mig göra men just nu vill det inte alls funka. ??? Som vanligt blir jag irriterad, inser att något dumt fel gör jag.

Istället kommer här uppgiften kopplad till utmärkelsen, 10 saker om mig:

1. Jag älskar frukost med grape, banan och musli i filen (det går bra med kiwi, nektarin och vilda bär också), färskt bröd med smör och ost och the och naturligtvis morgontidningar. (DN och Sundsvalls Tidning). Samt gott om tid.

2. Jag är dålig på att plocka undan efter mig och att städa. Får alltid till växande högar med ditt och datt utspridda överallt i lägenheten. Feng Shui är inget för mig.

3. Mina bokhyllor är ständigt överfulla trots utrensningar regelbundet. Även garnförråden är välfyllda.

4. Jag gillar att åka tåg med böcker, stickningar och ordentlig matsäck i packningen.

5. Jag spelar dagligen Harpan på datorn.

6. Jag är ingen tävlingsmänniska. Vägrade gå på gympan i slutet av gymnasiet. På den tiden 60-talet) ingick inte motion eller konditionsträning i gympan, åtminstone inte i Trollhättan.

7. Jag trivs vid och i havet och i fjällen ovan trädgränsen.

8. Jag reagerar skarpt mot maktmissbruk och är inte rädd för att säga vad jag tycker (vilket kostat mycket under senare år).

9. Jag tycker om att äta och dricka gott i sällskap med vänner.

10. Jag är en kulturtant som både gillar att titta/lyssna på kultur i många former och att själv utöva kulturella aktiviteter tillsammans med andra. som bla att spela folkmusik och sjunga i kör. Handlar regelbundet kläder från Gudrun Sjödén....

Att stickning och läsning är huvudintressen vet ni som läser här redan. Återkommer till dagsläget på de fronterna imorgon.

Nuläget

I stort sett varje dag tänker jag att jag skall skriva här. Sen är det plötsligt mörkt och sen kväll och dags att lägga sig. Och dagarna går.
Stickar gör jag en hel del. Och läser. Har körträning på tisdagskvällarna och går på stickcafé på onsdagarna. Spelar varannan måndagkväll.
Alldeles för mycket tid rinner bara bort ut i det blå. Är arg, ledsen , förtvivlad och orolig om vartannat över den situation jag befinner mig i. Det värsta som finns är utanförskap och tystnad.
Återkommer här när det blir bättre, om det nu blir det.