måndag 20 september 2010

Räkning

Hade anmält mig som vallokalarbetare men hamnade på reservlistan. Trodde jag skulle bli inringd igår morse. Det borde ju vara några som blivit sjuka. Men nej, samtalet kom sent igår kväll mitt under valvakan. Nu behövdes jag. Skjuts ut till Skönsmons skola och sen började sorterande och räknande av valsedlar tillsammans med fem andra valarbetare som varit igång sen tidig morgon. Kl 4.30 var vi klara med valkretsen efter flera omräkningar. Tufft för de andra som skulle upp och jobba bara några timmar senare. Jag kunde ligga i sängen hela förmiddan.  En ny val-erfarenhet var det iaf. Tidigare val har jag bara delat ut valsedlar utanför en vallokal.


Nu väntar fyra nya tuffa år för oss på olika sätt lite tilltuffsade människor. Allra mest skrämmande är SD:s frammarsch. Det är dags att tydligare visa var man står både i ord och handlingar. Bekämpa främlingsfientlighet och utsortering av människor, liksom konsumtionshets och resursslöseri av våra gemensamma tillgångar. Lyfta upp solidariteten och rättvisan i fokus.

lördag 18 september 2010

Oviksfjällen

Varje höst längtar jag hit till Oviksfjällen. Ganska ofta annars också, men alldeles särskilt på hösten. Stugan i Höglekardalen står mest tom och har börjat förfalla. Utan bekvämligheter är den men helt beboelig. Lite krångligt är det att ta sig hit är det för mig som saknar bil. Men helt underbart när man är på plats.


På väg upp på fjället

Utsikt mot Bydalen
Tieknippen

På toppen

Åreskutan i fonden (men svår att se här)

Gott om blåbär

Den gemensamma skörden

Dammån

Storsjön från Hallen
Fika i Oviken på väg hemåt

Ovikens fjäll

Ja, fina dagar var det tillsammans med vännen Anja. Förstår inte varför det blir så långt mellan fjällresorna....

fredag 10 september 2010

Ett fo, och många ufon

Äntligen är ett gammalt virkprojekt avslutat



Inte sex grytlappar, utan tre dubbla virkade i Saffran. Enkla grytlappar blir för tunna.
Gjorde sen en inventering av andra pågående projekt, några har fört en lång vilande tillvaro i stickkorgen:


Acorn-koftan


Babykofta till Iris, min systers första barnbarn


Sockar till Nisse, mitt mellan-barnbarn


Pläd i restgarner


Schal i näverstickning
Och, höll jag på att glömma ett par vantar i tvåändsstickning, som inte fastnat på bild.
Men allt har sin tid, tänkte jag sen och satte igång en ny stickning, fingervantar med flätmönster, Rococo.

torsdag 9 september 2010

Rysare mm

Jag läser en hel del deckare men undviker rysare. Att Dennis Lehane skriver thrillers visste jag, visst var Ingenting är heligt rafflande, men ingenting i jämförelse med Patient 67. Den utspelar sig på Shutter Island utanför Boston, en ö som består av ett hårdbevakat mentalsjukhus för kriminella psykiskt sjuka patienter. Två kriminalare kommer dit för att utreda en flykt från det isolerade sjukhuset. Det är inte bara patienterna som framstår som farliga och bisarra utan även läkarna och vårdarna. En orkan bryter ut och hela den institutionella ordningen bryter samman. De sista kapitlena klarade jag nätt och jämnt av att läsa. Är fortfarande skakad. ****

Karin Alfredssons Klockan 21.37 är också en hemsk historia, skakande eftersom den bygger på verkliga skeenden i vår samtid. Som hon uttrycker det i efterordet: "Allt viktigt i denna berättelse är sant. Alla likheter med verkligheten är fullkomligt avsiktliga" Detta är tredje delen i serien om Ellen Elg, svensk orädd läkare som bekämpar kvinnoförtryck i olika delar av världen. Här handlar det om abortmotstånd i Polen. De tidigare böckerna om Ellen Elg har utspelats i Zambia och Vietnam. En fjärde bok har nyligen kommit ut och ligger i min reservationslista på bibblan. *****

Ytterligare en deckare har det blivit; Henning Mankells Den orolige mannen, hans absolut sista Wallanderdeckare. Lite sorgesamt. Hela boken är sorgesam, den handlar mycket om ålderdom och melankoli inför livets begränsningar. Samtidigt också en mycket spännande berättelse om vår samtid. ****

Jenny Diski skriver reseskildringar, trots att hon inte egentligen tycker om att resa. I På tunn is har hon begett sig ut på en kryssning till Antarktis. Hon längtar efter vithet och vidder och ensamhet i en kal hytt inför resan. Parallellt med upplevelserna på båten, möten med medresenärer och små landstigningar bland pingviner och sjölejon beskriver hon också en inre resa tillbaka till sin uppväxt. Vilket är en mer dramatisk och skakande resa än den till Antarktis. *****

Judith O'Reillys Lyckliga familjen är en bok som råkade följa med hem från bibblan. Mitt läsande har alltid varit en blandning av böcker från listor oftast egna och böcker som jag råkar få syn på på bibblan. Judith O skriver om hur hon som älskar livet i London blir övertalad av sin man att flytta ut på landet i norra England. Detta med två små barn, gravid med det tredje, för att bosätta sig i sommarstugan. Väl på plats börjar det sakta gå upp för henne vad det innebär. Jag läste ett par sidor och slogs av tanken att det här liknar en blogg. Läste sen texten på insidan pärmen, jo just det det är en blogg i bokform. Har läst den ungefär så, ett par inlägg om dagen. **

Inger Edelfeldts senaste Samtal med djävulen är en kort roman som beskriver ett möte mellan två kusiner båda uppvuxna inom en sträng frikyrklig sekt. Den ene mannen blev som ung utesluten ur sekten, den andre är  strängt känslomässigt begränsad av sitt liv inom den. Boken är som ett långt terapisamtal dem emellan, som får ett dramatiskt slut. *