Detta är mitt bidrag i Bloggstafetten som enligt O startat för att denna dag fira och uppmärksamma betydelsefulla kvinnor:
Gunnel Linde är en kvinna som betytt mycket för mig
och som jag vill lyfta fram denna 8 mars. De flesta minns henne som författare
till Den vita stenen, barnboken om Fideli och Farornas konung från 1964 som
också blev en prisad TV-serie Under hela sitt yrkesverksamma liv från 50-talet
fram till 1989 arbetade hon vid sidan av sitt skrivande på först radion och sen
på TV som producent av barnprogram. Vem minns inte Småbarnskvarten på radion i
slutet av 50-talet och Pellepennan och Suddagumman samt serien Upp med händerna
på TV som lärde ut teckenspråk till både hörande och döva barn. Gunnel Linde
har också varit en förkämpe för barns rättigheter. Hon var en av
initiativtagarna till BRIS och blev där drivande i frågor kring barnmisshandel.
Jag minns som barn hennes småbarnskvartar i radion, de roliga berättelserna och
framför allt sångerna om den olydiga ballongen samt böckerna om Lena på
Skorstensgränd. Som politiskt aktiv med intresset riktat mot barns situation i
samhället blev jag 1977 indragen utredningen kring barns rätt som fått
uppdraget att förbereda ett lagförslag angående förbud mot barnaga och mötte
där Gunnel Linde som var utsedd som sakkunnig i utredningen. Jag minns med
beundran hennes drivande glöd från utredningsarbetet.
Totalt har
Gunnel Linde skrivit 40 böcker för barn och ungdom i alla åldrar, där finns både
tokroliga fantasifulla berättelser om självständiga ensamma barn, vassa
satiriska sagor om föräldrar och mer vardagsnära skildringar. Jag är särskilt
förtjust i Mamm och Pappsagor från 1976 som är en samling korta absurda
familjeberättelser som i sagoform men med modernt innehåll granskar föräldrars
beteende gentemot sina barn samt de fyra böckerna i familjeserien från
Grönbetevägen om familjen Berg-Ådal från 1977-90 som är en varm skildring av en
rörig och livfull flerbarnsfamilj där varje barn i familjen har fått sin egen
bok.
Men mina allra största favoriter är hennes självbiografiska
serie När mormor var mamma, När mamma var mamma och När jag var mamma från 1993
som är det enda hon skrivit i skönlitteraturform riktat till enbart vuxna. Hon
beskriver här sin mormors och mammas förvånansvärt radikala tankar kring
barnuppfostran och berättar till skillnad från andra som ofta avslöjar
missförhållanden från uppväxtåren om en barndom präglad av värme och trygghet.
Jätteintressant är det också att läsa om hur hon själv sen som ung mamma på
50-talet prövar sig fram för att ge sina barn en fostran som skall leda till
självständighet och frihet.
PS Man hittar hennes böcker på biblioteket, på barn
och ungdomsavdelningen. Mamma-serien står på avdelning Lz. Jag har köpt mina på
antikvariat och på biblioteksutgallringar.
Inlägget är en del av en bloggstafett för att uppmärksamma Internationella Kvinnodagen där följande bloggare deltar:
enligt O, Marias stickning och läsning , Böcker x 3, Hanneles Bokparadis , Nina Ruthström, Sofies Bokblogg , Mind the Book, I mitt sinne, Andra intryck, Ord och inga visor, Boktjuven, Mimmimariesb
