Cinas garn

Vi har fått en ny garnaffär i Sundsvall! Carina har övertagit Lottas affär, Ester Nilssons eft har blivit Cinas garn. Det har verkligen blivit en ny butik av en gammal. Carina har rivit ut allt, röjt, målat och satt in ny inredning. Jättefint. Ljust och öppet och inbjudande. Carina är verkligen rätt person för detta. Ett lyft för alla stickare i stan!

Några av oss från Mittmaskan och stickkaféet stickade gemensamt en blombukett och lämnade över i torsdags på öppningsdagen.

Äntligen har Färgkrafts garn hittat hit. Helt oemotståndligt! Vi är många som fallit för de underbara färgerna dessa första dagarna.

Mina härvor ligger på bordet i vardagsrummet för beundran och klappar. Köpte också ett litet häfte med Färgkrafts mönster. Men det är svårt att bestämma vad det skall bli av garnet. Skall försöka koncentrera mig på att sticka färdigt Glee, den pågående Denimkoftan först.

Senast läst

Två böcker, av helt olika karaktär ur min pågående hög, har blivit utlästa de senaste dagarna.
Först Min andliga resa med Martin Lönnebo av Arne Rheberg. I förordet skriver Arne R att boken var tänkt att bli en biografi över biskop Martin Lönnebo men kom att bli en uppteckning av ett fyra månader långt samtal dem emellan. Det är ett samtal om tro, om sorg, död och tröst, om svenska kyrkan och den kristna trons djup. Mycket personligt skriven. Arne Rheberg är länge tvivlande och blir irriterad över biskop Martins godmodighet. Han uttrycker det i förordet: "Hans gammaltestamentliga metaforer uppfattade jag som ett gullande med Gud. Och hans saktmodiga försonande av allt och alla kändes länge så påfrestande heligt att jag fick lust att ge honom en rak höger för att se om han vände vänstra kinden till".
Biskop Martin får utstå en hel del irritationer och anklagelser men mötena kommer att påverka Arne Rheberg på ett livsavgörande sätt. Samtidigt som han beskriver sin egen resa lyckas han göra ett nära porträtt av Martin Lönnebo. För många kristna också för mig en av våra största svenska kyrkomän. Detta är en bok att läsa sakta och fundera kring för er som är intresserade av kristen tro.

Även den andra boken bör läsas i korta avsnitt av helt andra skäl; Things I Learned from Knitting ... whether I wantet to or not av Stephanie Pearl-McPhee. Stephanie är en canadensisk stickbloggare och kåsör som skriver korta humoristiska texter om stickandets lustfylldhet och vedermödor. Småtrevlig, men lite tjatig om man inte styckar upp den ordentligt.
Många lärdomar ger den som tex att bäbisar växer fort, att det man stickar blir fortare färdigt om man faktiskt stickar fortlöpande, att stickare gärna hjälper varandra. Allt som allt 43 olika saker hon lärt sig av stickning.

Sista helgen före skolstart

Det har återigen varit en intensiv och trevlig helg. Åsa, min dotter, hennes man och lilla Einar for iväg på bröllop i Stockholms skärgård i fredags och jag har tagit hand om storebröderna Olle och Nisse. I fredagskväll fick de följa med och vara publik när min kör framträdde och sjöng våra gamla medeltidssånger på helgens medeltidsfestival i Njurunda utanför Sundsvall. För nästan 20 år sen gjorde kören ett medeltidsspel kring en pilgrimsvandring mot Nidaros uppbyggt av gamla upptäcknade medeltids och renässanssånger, några av dem kommer från en stor samling sånger som finns på Carolina Rediviva. Vi fick dem genom ett samarbete med Kalenda Maya, en norsk medeltidsgrupp. Alltihop blev ett spel som vi kallade Jycklare och djävlar och uppträdde med i en massa föreställningar bla medeltidsveckan i Visby, medeltidsmuséet i Stockholm och på en festival i Ungern, utöver Sundsvall och Västernorrland.

När vi nu blev tillfrågade av vår gamla körledare Anna-Lena om att återigen framträda med medeltidsprogram var vi kanske hälften av kören Mousikés nuvarande medlemmar som nappade, samt några av de som slutat i kören sen dess. Jättekul var det att återuppliva den gamla repertoaren. Det mesta satt kvar, när vi började sjunga!

Igår och idag har det varit härligt sensommarväder här i Sundsvall. Pojkarna och jag har badat i utebadet båda dagarna. Idag var det öppet för sista dagen i sommar. För sista gången i denna skepnad. Nu startar bygge av ett nytt äventyrsbad i anslutning till sporthallen. Detta gör att utebadet kommer att vara stängt nästa sommar och sen om två år öppnas igen men i en annan skepnad. Lite vemodigt kändes det att för sista gången simma där. Denna sommar har utebadet varit min oas. Har simmat mer än nånsin förr och njutit av det. Också pojkarna har trivts i bassängen.

OS är slut. Har aldrig tittat lika mycket på OS som denna gång. Inte på idrott överhuvudtaget, utöver skidåkning tidigare. Det beror nog på OS-stickningen! Att ha ett stickprojekt att ro i land kopplat till OS öppnade dörren till tittande som jag annars skulle skippat. Trots att det inte blev så många svenska medaljer, gav OS ändå många spännande upplevelser i en massa olika grenar.

Koftan till den nya babyn Björn i Göteborg blev kompletterad med en mössa de sista dagarna.

Idag har jag återgått till att sticka på min Denimkofta. Nu har det första prioritet, längtar efter att få använda den....

Nu återgår allt till de gamla vanliga rutinerna;

Ikväll har matlaget startat upp igen. (Vi är ett kompisgäng som bodde i samma område och har jämnåriga barn som regelbundet ung var 14:e dag äter ihop, sen 1984).

Imorgon börjar barnen skolan. Nisse börjar i ettan och Olle i fyran.

Imorgon kväll startar fiolspelningen och i övermorgon kören.....

Pomatomus-sockar

Så är nu mina Pomatomus-sockar klara! Det har tagit sin tid med en hel del upprepningar. Redan från början blev det fel. Inte uppmärksammade jag att resåren skulle stickas 1a 1r utan jag stickade på med 1r, 1a och blev mycket förbryllad när mönstret sen inte stämde. Det blev att börja om från början. På andra sockan hade jag glömt misstaget och gjorde om det... Lärde mig efterhand att det inte gick att sticka detta mönster och samtidigt prata med någon eller att bli för upptagen av TV:n. Total koncentration och koll emellanåt på mönstret gällde för mig för att få det rätt. Samtidigt eller kanske pga detta är det ett mönster jag verkligen gillat. Det är de sockar jag hittills är mest nöjd med och som jag kommer att sticka fler par av framöver (alltså efter sock-klubben).

Eftersom det verkade vara en rel liten storlek valde jag att sticka dem i Regia Strech men använde trots det stickor 2.25. Jag lyckades knäcka 3 av mina första trästrumpstickor på första sockan. Sen efter inköp av Harmony strumpstickset har det gått bättre.

Eftersom det redan går mot slutet av augusti och detta var sockarna för juli, avvaktar jag till september-sockarna för att se vilket mönster jag skall välja för nästa sockpar.

I mål!

Nu är koftan färdig. Sydde i knapparna när Bolt vann 200m:s finalen. Eftersom OS inte är slut än började jag genast på mössan som hör till. Koftan har passat utmärkt som stickning till spännande OS-tävlingar. Bara räta varv med en färg i taget, lätt att hålla reda på och hitta in i igen när TV:n tar över.

Den är stickad i Lorna Lace sockgarn från Garnkorgen, med stickor 2,5. Mitt mönster kommer från ett VI-urklipp från 70-talet, men mönstret finns att hämta hem i Garnstudios arkiv. Hoppas nu bara att den skall passa Björn, Hannas och Bens lilla pojke som föddes i Göteborg den 2 aug.

Junimuddar i efterskott

Det har inte blivit just några nya pulsvärmare i sommar. Har alls ingen lust att sticka halvvant-modellen nu, kanske blir det några av de som hittills funnits med i pulsklubben fram i höst eller vinter. Men junis spetsmudd har jag faktiskt gjort men glömt att redovisa. Ett enkelt, trevligt mönster som gick snabbt att sticka. Tack Dödergök! Har inte använt silkealpacka som föreslogs utan restgarn, Regnbågens tjocka bomullsgarn. Tyvärr finns inte det att köpa längre. Jag gillade det verkligen, har stickat flera tröjor i det... Gillar Regnbågens tunna bomullsgarn också och väntar på att det skall finnas att köpa här i Sundsvall, när Carina öppnar sin garnbutik.

En boklig utmaning

På Saltflingans blogg hittade jag en boklig utmaning som hon fått och bjuder in alla intresserade till. Eftersom den handlar om böcker och läsande antar jag den;

1. Vilken bok läste du senast?
Läste ut Mons Kallentofts Sommardöden igår. En riktigt bra nyutkommen deckare, andra delen om Malin Fors, polis i Linköping. Liksom Ann Cleeve skriver han en serie deckare kopplade till årstider.

2. Vilken bok skall du börja på härnäst?
Börja och börja.... jag läser alltid flera böcker parallellt, precis som jag har flera stickningar pågående. Just nu läser jag
* Allt av Martina Lowden. En mycket speciell bok som det kommer att ta lång tid att ta sig igenom.
* Min andliga resa med Martin Lönnebo av Arne Reberg. Också en bok att läsa uppdelad i små stycken.
* När ingenting särskilt händer av Billy Ehn och Orvar Löfgren. Etnologisk kulturanalys, mycket intressant, även detta en långsamläsnings-bok.
* Den motvilliga resenären av Jenny Diski. En reseskildring från Nya Zeeland och Lappland. Har just börjat på den.
* Things I learned from knitting av Stephanie Pearl-McPhee. Lånad av Garnkorgs-Maria på vårt stickcafé förra veckan. Läser ett par kåserier om dan.
Närmast på tur att börja med ligger Bitar av mig själv av Gun-Britt Sundström

3. Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?
Roade mig med att räkna efter på tiohyllplan igår (mest skönlitteratur). På nio var det fler manliga än kvinnliga, vilket gjorde mig lite förvånad. Har läst fler böcker av kvinnliga författare än manliga hittills i år .

4. När du läser en bok, räknar du hur många sidor som är kvar, eller tänker du "nu har jag hälften, en tredjedel, en fjärdedel, hurra kvar osv?
Jag kollar alltid hur många sidor det är i böcker jag börjar läsa. Är den jobbig eller halvbra har jag koll på hur mycket som är kvar. Mest koll har jag på kapitellängd för att kunna göra uppehåll på passande ställen.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recentioner, topplistor, bloggar etc?
* I första hand går jag på biblioteket och tittar på hyllorna för nya böcker och för 7-dagarslån.
* Läser recentioner i DN
* Går i bokhandeln och tittar både på nya titlar och nyutkommet i pocket
* Tips från vänner
* Kollar Adlibris hemsida.
* För en lista i kalendern på intressanta böcker. Gör då och då beställningar på biblioteket på böcker som inte funnits inne.

6. När blir en bok för lång?
När den är dålig och jag av någon anledning måste läsa den. Pladdriga böcker är ofta för långa. Men man behöver ju inte läsa färdigt en bok som man inte alls gillar.

7. Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Nej, det tar mycket längre tid på engelska och de flesta böckerna i omgivningen är ju på svenska. Men har inget emot att läsa skönlitteratur och facklitteratur (psykologi och pedagogik) liksom naturligtvis stickböcker på engelska.

8. Vilken bok kände du senast att du ville övertala ALLA dina vänner att läsa?
Till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta av Siba Shakib. Den finns i pocket!

9. Kan du lämna en bok som du tycker är dålig?
Jaa! När man kan välja själv skall läsningen vara lustfylld för mig.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla?
Helt klart skönlitteratur. Har en hel del kurslitteratur i psykologi, pedagogik, och angränsande ämnen. Böcker om historia, kultur och även ett hyllplan böcker på ryska, som jag är för lat för att ta mig an igen.

Eftersom det mest är stickbloggar jag läser och detta faller lite utanför stickningen så bjuder jag in alla som har lust att anta utmaningen genom att besvara frågorna i sin blogg eller genom ett email om ni inte har någon egen blogg.

Senast läst

Elsie Johanssons senaste bok Sin ensamma kropp hittade jag på hyllan för sju-dagarslån på bibblan och sträckläste. Om en äldre kvinna som längtar efter närhet och drömmer om en träff med hantverkaren som renoverat hennes badrum. Medan hon väntar och längtar tänker tillbaka på livet som det blivit. En fin kvinnoberättelse.
Anna Janssons Inte ens det förflutna har varit sommarföljetong i Sundsvallstidning i år. En deckare, eller spänningsroman som det ofta kallas nu. Ytterligare en bok om kommissarie Maria Wärn på Gotland. De tidigare som jag läst har varit medelmåttiga, den här var rent ut sagt dålig. En grupp kvinnor åker på finna-sig-själv-kurs till Gotska Sandön. Där utspelas en story a la Tio små negerpojkar. Inte i min smak.
Sonat till Miriam av Linda Olsson handlar om en man som söker sitt ursprung. Han har levt i nästan tjugo år på Nya Zeeland med sin dotter och söker sig nu tillbaka i tiden till Sverige där han växte upp och till Polen där han hittar sina rötter. Det är en tät, stark berättelse. Linda Olssons sätt att skriva påminner om Marianne Fredrikssons för mig.

OS-stickning och babykläder

Samma dag som OS startade bestämde jag mig för att delta i Sticka meras OS-stickning. Någon idrottsfantast är jag inte men simning och friidrott går an liksom damfotbollen. OS-invigningar är alltid kul att se på. Min OS-stickning är en kofta stickad på tvären i ett gammalt mönster. En favoritmodell som jag stickat många tröjor i.

En del andra stickprojekt har blivit klara:

Kofta och sockar till Einar som nu är 15 dagar gammal. Sockarna är för stora än men koftan passar. Koftan är stickad efter en modell i ett stycke från 40-50talet, det enda babyplagg som jag haft, som finns sparat. Har använt Rowans cotton glace, ett trevligt garn att sticka i.

Här är Einar i koftan och en mössa som hans mamma stickat:

Sockarna, som är lite för stora än, är stickade i Lorna Lace efter ett mönster från KnittyDaily.

Till Ville drygt 1 år, Malins pojke och Birgittas barnbarn är denna bomullskofta:

Malin var bästis med min dotter i förskoleåldern och Birgitta är en vän som fortfarande finns kvar. Villes kofta är stickad i bomullsgarn 8/4 från Järbo utifrån modellen Devan från Knitty. Det har varit en ungefärlig anpassning, varken garn, sticknr eller stickfasthet stämmer, så jag är lite osäker på koftans passform.

Utmaning

Agata har skickat en utmaning. Här kommer mina svar på frågorna:


* Hur ser din göra-lista ut i fem punkter för idag?
1. Baka bullar och matbröd
2. Städa i köket och badrummet
3. Lyssna på Sommar och sticka på balkongen
4. Ett styrketräningspass på Helex
5. Gå på stickcafé, ev gå vidare på konsert i Kyrkans Hus och sen till Drakfestivalen och lyssna på Kammarorkestern med gäster


* Vad gjorde du för 10 år sen?
Den sommaren minns jag som kall och blöt.
- Min kör, Mousiké deltog i ett stort musikteaterprojekt, I Högom Tid tillsammans med Kammarorkestern och Teater Västernorrland. Föreställningen byggde på nyskriven musik och text och handlade om 500-talet här i Sundsvallstrakten. I en av de gravkullar som finns i Högom (i stadsdelen Granlo) hittades vid utgrävningar lämningar efter en hövding från denna tid. Här fanns ett av flera mindre hövdingariken i södra Norrland. Vi spelade många föreställningar i två perioder i juni och augusti i en gammal industrilokal i Svartvik söder om stan. Både roligt och ganska slitsamt.
-Läste samtidigt specialpedagogprogrammet parallellt på distans i Umeå och började jobba med ex-jobbet i augusti. Åkte till Göteborg och intervjuade förskollärare som arbetade på familjeförskolor för uppsatsen.
-Min dotter väntade sitt första barn.


* Vilka platser har du bott på?
Trollhättan, Uppsala, Göteborg och Sundsvall sen 31 år tillbaka. Sommartid en del i Bohuslän och Jämtland.


*Fem saker du skulle göra som biljonär!
1. Köpa en stuga vid havet inom pendlingsavstånd
2. Skaffa en miljöbil och hålla tummarna för att det skall visa sig att epilepsin försvunnit så jag kan få tillbaka körkortet vid nästa undersökning i dec
3. Planera en längre resa till Nya Zeeland
4. Skänka pengar till BRIS, Rädda Barnen och Unicef
5. Ge mina barn bidrag till hus respektive lägenhetsköp

Fast biljonär skulle jag nog inte vilja vara, det skulle räcka med några miljoner...

Regler som följer med utmaningen:

- Svara på alla frågor

- Välj ut fyra personer som du vill skall svara och utmana dem i deras bloggar

- Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen

Skickar utmaningen vidare till Carina, Mrs Petersson, Doktoranden och Mia

Lite av varje

Det har varit en intensiv härlig vecka fylld av sol, bad och barnbarn. Igår kom molnen och idag har det regnat mest hela dagen. Nästan skönt med lite svalka och paus från högtrycket. När solen skiner och havet är badbart kan jag inte tänka mig att göra något annat än att åka till stranden och bada så mycket som möjligt.

Vår lilla baby, nu fyra dygn gammal är numera hemma med sina föräldrar och storebröder. Han vill helst suga hela tiden i första hand på sin mammas bröst men det går bra med fingrar, egna eller andras eller napp också helst liggande i någons famn eller bli buren mot axeln. Att han skall heta Einar är inte helt bestämt än, det är bara ett "arbetsnamn" än så länge, har hans föräldrar påpekat.

Att bli mormor på hemmaplan, är alldeles särskilt underbart. De äldre bröderna är födda i Stockholm och Umeå, så det blev inte lika nära kontakt. Helst skulle jag vilja ha honom nära hela tiden... Samtidigt är det också väldigt trevligt att umgås med de stora pojkarna. Idag har vi varit på bio och sett "Den magiska leksaksaffären". Inte någon toppenfilm men småtrevlig.

Mitt läsande har mest bestått av deckare och Anne på Grönkulla. Passande i värmen som varit.

Har fortsatt läsa brittiska deckare; först Ann Cleeves Vita nätter som utspelas på Shetlandsöarna. Det är andra delen av en serie på fyra som skall följa årstiderna. I den första boken var det vinter, i den här är det sommar. Helt ok deckare med lockande miljöbeskrivningar. Till Shetlandsöarna skulle jag verkligen vilja åka nån gång....

Även Skottland skulle det vara trevligt att besöka. Gärna då bla Edingburgh där Ian Rankins deckarserie om kommissarie Rebus utspelar sig. Rebus sista fall är den tionde och sista delen av serien. Rebus är en klassisk kommissarie, som i den sista boken precis skall gå i pension. Han är bufflig och skarpsinnig, gillar whisky och musik. En av mina favoriter som det känns lite sorgligt att ta farväl av nu.

Det har blivit mycket tittande på TV-deckare också, särskilt nu under sommaren; Morden i Midsommer naturligtvis, Mördare okänd (på onsdagar) och både Dalgliesch ibland, men framför allt Kommissarie Morse på kanal 9. Ikväll har jag också sett del 2 av den finlandssvenska serien Gränsfall. Det är blandad kvalitet men ändå småtrevligt, om man nu kan säga så om mordhistorier. Det går i alla fall bra att sticka till deckare på TV!

Min Zetor-schal är äntligen klar och väntar på blockning. Ägnar mig åt denimkoftan och julisockorna, Pomatomus. Ett jättefint mönster är det, men det tog lite extra tid att komma underfund om det, för mig. Jag började sticka med 2.25 trästickor. Hittills har tre stickor gått av och fått ersättas av 2.5 stickor. Irriterande. Sen gillar jag inte riktigt mönster som är upplagda på tre stickor, det är lättare att sticka på fyra stickor. Tycker jag.