Bokcirkeln jag ingår i, samlades igår för en annorlunda kväll. Vi startade med besök på en vernisage där Anette Fahlgren visade upp porträtt målade och i tryck med blandteknik. Bilderna är hängda i en frisörsalong där det i programmet ingick modevisning av frisyrer. Tuperat a la 60-tal och slingat eller färgat ska det va. Några riktigt snygga tyckte jag. Bilderna var dekorativa och en del riktigt fina. Vi minglade en stund och drack lite vin och drog oss sen hem till Christina som bjöd på paj och mer vin. Väldigt trevligt och ett lyft för cirkeln. Tidigare har vi bara träffats mitt i veckan och haft enkel fika med macka och the.
Flyga Drake av Khaled Hosseini hade vi läst. Alla tyckte om boken, särskilt den första delen som handlar om Amir och Hassan, två pojkars uppväxt i Afganistan, före först ryssarna och sen talibanerna tog makten. Porträtten av de båda pojkarna, av deras förhållande inbördes och till papporna liksom miljö är mycket fint skildrad. Amirs familj flyr sen till USA. Beskrivningen av flykten är riktigt spännande och hur den närmsta tiden sedan i USA blir. Som vuxen man reser Amir tillbaka till Afganistan och nu blir boken en rysare. Sen när han lyckas återvända till USA borde berättelsen ha slutat, tyckte vi. Men det gör den inte utan ett sorgligt tårframkallande avsnitt följer.
Astrid som också sett filmen som går på bio just nu rekommenderade den. Den stämde bra med boken sa hon.
Vi funderade på hur lite vi vet om Afganistan, om både folk och historia. Hassan i boken är harar. Detta folk ser man ner på och hunsar, fick vi veta i boken. För att vidga vetandet och nyfikenheten bestämde vi oss för att läsa ytterligare en bok om Afganistan; Till Afganistan kommer Gud bara för att gråta av Siba Shakib. Spännande! En alldeles okänd bok för mig. Tror jag skall ta mig till biblioteket och läsa lite om Afganistans historia också.
5 kommentarer:
Spännande! I en av mina (två) bokcirklar är det Flyga Drake som står på repertoaren framöver. Och eftersom jag sett filmen så vet jag att berättelsen är bra. Men det är svårt att se filmen först, för då är historien redan färgad av den.
Jag tror att du kan gå in och radera en mängd blankrader under ditt inlägg om du klickar in på redigera inlägg och väljer det knasande.
Hm, du kan göra som Agata säger, ja...
Och vågar du kan du gå in under html-läget... och på slutet där kan det hända att du ser en massa skrot också... som kan tas bort ;) Markera och deleta...
Må så grankott... ngn som har haft funderingar på den där boken... inte kommit längre än till fundering alltså - vill dock inte se filmen, läsa boken brukar ge mer ;)
Jag gav min pappa den i julklapp. Han älskade den. Så nu har jag köpt mig ett eget exemplar som står och väntar i bokhyllan.
Skitfränt helt enkelt, tänk om de kunde komma på något sådant här i Luleå också.
Inte jag heller har lust att se filmen även om den också är bra. Till Britt-Marie: Ja, vernissageupplägget var skitfränt. Bokcirkeln har jag dragit igång. Den är uppskattad av alla oss sju deltagare.
Skicka en kommentar