Bokcirkelläsning

Bokcirkeln Lästanterna som jag ingår i har hittills denna höst hunnit träffas två gånger. Ja egentligen var det fortfarande sommar när vi sågs i augusti, vi badade faktiskt! Då hade vi läst Cirkeln, Sara Bergmark Elfgrens och Mats Strandlunds bok om en grupp tonårsflickors relationer i Ängelsberg, en fiktiv bruksort i Bergslagen. De är sinsemellan mycket olika och umgås inte men finner snart att de ingår i ett mycket speciellt sammanhang och är beroende av varandra. När berättelsen startar har de just börjat sitt första år på gymnasiet. Samtidigt som Cirkeln  är en realistisk skildring av vardagliga skolsammanhang är den också en fantasyberättelse. Flickorna upptäcker att de är häxor med ett speciellt uppdrag att rädda världen mot ondskans krafter som hotar. Det var första gången som vi i vår cirkel läst en ungdomsbok. Intressant läsning som kändes mycket realistisk kring relationerna och samspelet mellan de sex flickorna tyckte vi alla, däremot  kändes fantasy-inslagen mer främmande. Vi konstaterade att det är en genre som vi varken kan något om eller är särskilt intresserade av.



Vår andra bok i höst blev en amerikansk bestseller, Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford som utspelar sig i Seattle omväxlande under andra världskriget och på 1980-talet. Boken skildrar Henry som växer upp i en nationalistisk kinesisk familj. Han går i en amerikansk skola som stipendiat och träffar där en japansk flicka, Keiko som han blir nära vän med trots hans föräldrars ogillande . I Seattle fanns det både en stor kinesisk och en japansk stadsdel. Efter Pearl Harbor när Japan angrep den amerikanska flottan under kriget blev situationen svår för japaner som levde i USA. Det blev extra viktigt för den kinesiska befolkningen att markera sitt avstånd till japanerna. Henry tvingas av sin pappa bära en knapp där det står att han är kinesisk. Tillsammans med sin familj blir Keiko liksom alla andra japaner förvisade från sina hem och förda till interneringsläger i andra delar av USA. Henry och Keiko försöker hålla kontakten men misslyckas och han gifter sig efterhand med en annan kvinna och får en son. Berättelsen hoppar mellan 40-talet och 80-talet. Den är verkligen både bitter och ljuv, som klippt och skuren för att bli en feel good-film. Vi hade lite blandade uppfattningar om den. Några tyckte den var jättebra och några var mer kritiska. Framför allt jag. Alldeles för smörig och melodramatisk för min smak. Inte heller gillade jag språket i den, men det handlar om författarens språk eller översättningen kan jag inte riktigt bedömma. Eniga var vi om att Hotellet i hörnet av bitter och ljuv är en intressant skildring av en för oss alla okänd del av amerikansk historia.



I min andra bokcirkel på biblioteket läser vi denna termin nobelpristagare. Vi startade med Herta Mullers Hjärtdjur, som är en hemsk och gripande skildring av förtrycket i Rumänien under Ceausescus tid baserad på Herta Mullers egna upplevelser och erfarenheter. Det är en stram berättelse som i ett finstämt poetiskt språk beskriver hur fyra ungdomar försöker överleva genom sin studietid och första tid i arbetslivet, hur de hanterar förföljelser, trakasserier och censur. Det var en skakande läsning som kryper innanför skinnet, ibland  nästan outhärdlig och svår att greppa. För mig var det en omläsning, vi läste den för några år sen i lästantcirkeln. Jag kan konstatera att det verkligen är en bok som passar att läsa om, som öppnar sig stegvis.

 

Vår andra nobelpristagare är den turkiske pristagaren Orhan Pamuk. Igår samlades vi kring Det tysta huset som utspelar sig på en badort några mil från Istanbul i slutet av 1970-talet. Det är en familjeskildring där man genom fem av familjemedlemmarnas monologer får följa dem under några turbulenta dygn. I huset bor den gamla kvinnan Fatma som en gång som ung och nygift kom till trakten med sin man läkaren som utifrån ett politiskt engagemang kände sig tvungen att lämna Istanbul för en tid. Paret blev kvar, det blir aldrig tillfälle att återvända, hennes man blir besatt av att förmedla västerländsk kunskap och upplysning till sina landsmän och går upp i att skriva en stor encyklopedi. När han dör eldar hon upp hans ofullbordade verk och lever, när också sonen och sonhustrun gått bort i tidig ålder, ensam kvar med hans utomäktenskapliga son Recep som sin betjänt och alltiallo. Varje sommar kommer de tre barnbarnen från Istanbul och man gör ett årligt besök på graven. Storebror Faruk är historiker som sörjer sin skilsmässa och liksom som far och farfar dricker alldeles för mycket, lillebror Metin går i skolan, han drömmer om att flytta till Amerika och umgås med uttråkade välbärgade jämnåriga på nattliga fester. Där finns också Receps brorson Hasan som de, och även systern Nilgun, lekt med när de var yngre, alla ovetande om att de är kusiner. Hasan ingår nu i en grupp av unga nationalister som målar slagord och pressar lokala handlare på pengar. Hasan betraktar de andra på avstånd och fantiserar förälskad om Nilgun men misslyckas totalt när han försöker närma sig henne. Det hela slutar i en katastrof.
Vi upplevde alla Det tysta huset som en mastig bok att ta sig igenom. Särskilt första halvan är långrandig medan den andra nästan har deckarkaraktär. Tyvärr är boken  pratigt skriven och innehåller emellanåt flera sidor långa stycken som det är lätt att tappa bort sig i. Vi funderade en hel del på de olika karaktärerna och tyckte också att samtidigt som boken var en intressant symbolisk skildring av det turkiska samhället i sin komplexitet mitt emellan Europa och Asien framstod den också som mycket pessimistisk och utan hopp inför framtiden.