torsdag 6 oktober 2011

Glädje!

Liksom många andra jublade jag och fick sen tårar i ögonen av överraskning och rörelse när Peter Englund tillkännagav att Tomas Tranströmer fått årets Nobelpris i litteratur. Tog fram min tummade pocketupplaga av hans (dåvarande) samlade dikter från 1991 och bläddrade bland markeringar för särskilt läsvärda dikter. Ett exempel:
"Det gör ont att gå genom väggar, man blir sjuk av det
men det är nödvändigt.
Världen är en. Men väggar...
Och väggen är en del av dig själv -
man vet det eller vet det inte men det är så för alla
utom för små barn. För dem ingen vägg."

ur dikten Vermeer i För levade och döda från 1989.
Sen gläds jag över att ha hans senaste diktsamlingar olästa och längtar till kommande omläsningar av de gamla samlingarna.