Mina Bohusmuddar

Mina Bohusmuddar blev klara under påskhelgen. Blå skimmer heter mönstret. jag tycker det är mer grönt skimmer en blått, nåja blågrönt kan det vara. Roliga att sticka och mjuka och goa. Mitt garn räckte, stickade på st 2.25 den mindre storleken. Det är första gången jag kombinerat avigmaskor och flerfärgsmönster.

Har haft en tuff vecka igen, därav bloggtystnaden. Fick magsjuka på påskaftonskväll efter en heldimmig dag. Sen när solen kom tillbaka på påskdan mådde jag pyton.

Kallt har det ute och blåsigt under hela påsklovsveckan . Har haft ännu en träff med f-kassan mfl och inser mitt hopplösa läge, vilket återuppväcker all lagrad förtvivlan. Man är alldeles rättslös som enskild arbetstagare, vad arbetsgivaren påstår är Sanningen. Jag skulle fått mycket bättre behandling om jag vore en brottsling än vad jag får från min arbetsgivare, Sundsvalls kommun och det efter dryga 30 års anställning.

En del stickande och en del läsande har det ändå blivit. Har fyra stickningar på gång just nu och alternerar dagligen mellan dem; Fountain Pen Shawl från senaste Interweave Knits, Blomsterkofta från boken Sticka romantiskt, Lace Ribbon scarfen och en kofta i lin i mönster från Drops. Gillar allihop. Stickning är verkligen en välgörande sysselsättning i motvind!

I Stick-litt-kalen som jag deltar i håller jag på med Pulsklubbens Reading Mitts.

Vårlig långfredag

Solen strålade när jag gick ut på spaning efter vårtecken. Och se, vid en husvägg i söderläge, växte dom, vårens första tussilago!! Gick hem, satte dem i vatten och kokade kaffe. Första balkongstickningen för iår. Firade med att sticka på de nya handledsvärmarna i Bohusstickning som Solsilke snabbt levererade. Hann sticka de första ribbvarven och skulle starta mönstret när plötsligt blev kyligt. Tittade upp:

!!! Åter en försvunnen stad utan kyrka och berg, bara kall tjocka som drivit in från havet. Typiskt kustnära väder. Förhoppningsvis soligt imorgonbitti igen. Ska se till att inte sova lika länge som vanligt.

Det blev en skön långfredag iaf med traditionsenlig körkonsert i kyrkan med Stabat Mater. I år med en liten kvinnokör Ceciliae Vokalensemble , 12 korister som sjöng satserna solo eller i liten grupp (och några i kör). Mycket stämningsfullt och vackert. Stabat Mater är en av mina musikfavoriter. Gillar verkligen att den återkommer varje långfredag i kyrkan.

Hemma igen middag med lax och vitt vin och sen schalstickning till De ofrivilliga på DVD. En ganska otäck film på sitt sätt.

Glad Påsk!

Så har påsken åter inletts utan att jag har städat och plockat fram påskpyntet. Ett påskris står iaf på bordet i köket och en bukett påskliljor i vardagsrummet. God mat och godis finns inhandlat. Idag har diset hängt över stan och helt gömt våra båda stadsberg. Enligt väderkartan på TV skall solen skina imorgon inte bara här utan mer allmänt runt i landet.
Lite besviken är jag över att det inte blir någon fjällresa i helgen. Min dotters familj hoppade av och ensam utan bil fixar jag inte att ta mig till Oviksfjällen. Men skiner bara solen här, blir det skönt hemmavid också. Fortfarande ligger snön på Södra Berget och massor av skidspår finns, om det nu inte blir vårpromenad och spaning efter tussilago eller stickning på balkongen.

Körsöndag

Är ordentligt trött efter att ha sjungit i kyrkan, som det känns nästan hela dan. Först sjöng min kör (inte Mousiké utan Levande Väsen, som är en mindre familjekör) i högmässan. Fullsatt i kyrkan, som är i storleksordningen mindre katedral. (Sundsvalls GA-kyrka) Trevligt på alla sätt och vis förutom att jag var sömnig. Pga sena kvällsvanor. Vi blev bjudna på lunch i Kyrkans Hus och umgicks tills det var samling för dagens stora konsert. Tillsammans med Samklang, en betydligt större kör knuten till kyrkan skulle vi framföra Nicaraguanska bondemässan. Rolig medryckande musik, som en blandning av 70-talsprogg och Frälsningsarmén, som någon sa. Åter nästan fullsatt i kyrkan. Jobbigt bara att tvingas stå under hela mässan, alltså inte bara konsert utan mässa med nattvard för andra gången. Vi fick ackompanjemang av fina musiker, på gitarrer, fiol, slagverk, dragspel och också ett par latinamerikaner på trumma och flöjt. Mycket roligt, hög stämning. Efteråt var det svårt att varva ner.

Hemma har jag bläddrat igenom DN och stickat lite. Nu har jag åter så många stickningar på gång att det är svårt att välja. Ett trevligt "bekymmer".
Återigen har det lyckats bli en sen kväll. Det är konstigt, min klocka går alltid väldigt fort efter 22. Och jag som helst borde läsa klart Alberte och Jakob till radiobokcirkeln imorgon em.

Myrrha

Ulrika Kärnborgs Myrrha handlar om Hannah Cullwicks och Arthur Munbys livslånga och hemliga relation i 1800-talets London. Arthur kommer från ett förmöget hem och är utbildad jurist, Hannah är en enkel piga som fick lämna sin familj redan som barn för att försörja sig själv. På grund av klassklyftorna och det stela viktorianska samhället och trots att de efter lång tid även gifter sig, blir deras relation en ständig rörelse mellan underkastelse och dominans. Under berättelsens gång blev jag återkommande irriterad både på Hannahs och Arthurs fastlåsthet. Att de båda är personer som funnits i verkligheten gör historien extra spännande.
Ulrika Kärnborg får gärna fortsätta skriva romaner, utöver de kulturartiklar hon skriver i DN. Hon är en av de yngre kvinnliga författare/skribenter jag uppskattar.
Boken har också ett underbart omslag av Lotta Kuhlborn, som också illustrerat försättsblad till kapitlen inne i boken.

Efter flera veckors beslutsvånda över schalval, mellan Fountain Pen Shawl från Interweave Knits och Aeolian Shawl från Knitty blev det Fountain Pen som segrade. Aeolian föll på pärlorna, har inte fattat hur man gör när man virkar på pärlor och är inte så tilltalad av att ha en massa pärlor i en stor schal. Har på GarnkorgsMarias inrådan valt Grignasco merinosilk, ett tunt mjukt, spindelnätslikt garn. Det är roligt att ha en schal på gång igen vid sidan av Ribbon Lace scarfen.

Har dessutom handlat garn både lin och silke hos Cina garn för att sticka två koftor. Som vanligt måste jag ha flera saker på gång samtidigt.

Pocketbyte mini

Detta är innehållet i mitt pocketbytespaket, som det tog lite extra tid att hämta på posten. De döda språkens sjö, en bok som är helt okänd för mig, extra trevligt. Det skall bli kul att läsa en helt okänd författare. Dessutom jättegod choklad. Ritter vitchoklad med hasselnötter, mums, det var inte sista gången jag njuter av den. Jättetack kära byteskompis!



Idag har jag lyssnat på första avsnittet i Bibliotekets bokcirkel i P1. Under sex veckor skall tre författare läsa och diskutera Cora Sandels Alberte-trilogi. Blev jätteglad när jag läste om detta i DN och beslöt mig genast för att hänga på. Alberte-böckerna finns på min lista över absolut nödvändiga böcker som måste läsas om med jämna mellanrum. Extra roligt är det att serien numera finns i en nyöversättning av Gun-Britt Sundström. Till idag skulle halva första boken Alberte och Jakob ha lästs. Så långt har jag inte kommit sen igår. Agneta Klingspor, Leif GW Persson och Anna Hallberg samtalar i programmet om sina upplevelser av Alberteböckerna. Programmen går att lyssna på på webben, det finns också ett läsarforum där alla vi andra kan delta. Skoj!



Mera bokcirklar: I gårdagens DN.Söndag fanns ett reportage om tre olika bokcirklar irl.

"I vår cirklar allt kring böckerna

Vid sidan om stickkaféerna och matlagen gör bokcirkeln comback som en ny folkrörelse."

På detta sätt inleddes artikeln.
Ja, tydligen är man trendig som deltar i alla tre folkrörelserna plus körsång. Kul att läsa om andra läsare. I alla tre cirklarna i reportaget är deltagarna kvinnor. De äter middag med vin tillsammans, träffas ömsom hemma hos varandra och ömsom på restaurang. En gång i månaden.

Detta som jämförelse med bokcirkeln jag ingår i; vi ses hemma hos varandra ung varannan månad och fikar oftast, ibland kan det bli paj, soppa eller sallad och mer sällan vin. Trevligt har vi, liksom cirklarna i reportaget. I samma tidning fanns också förslag på bokklubbs-mat med recept.

En liten undran; finns det några manliga bokcirklar??





Här en bild på min nya stickning, en Lace Ribbon scarf i ett underbart silkesgarn inköpt på Garnkorgen. Som synes blev det snabbt ett stort trassel av delar av den uppnystade härvan. I två kvällar har jag muttrande rätt ut trasslet och har nu tre handnystade bollar istället. Är silke extra trasselkänsligt?
Egentligen skulle koftan till Einar ha varit avslutad, men garnet tog slut ung 10 varv för tidigt (plus halskanten) Irriterande. Inte har jag haft tid att ta mig till Garnkorgen för att komplettera heller. Tur att det är stickkafé på onsdag, då går det förhoppningsvis att få direktleverans.

Senast läst

1222 över havet av Anne Holt, hennes senaste deckare, reserverade jag redan före jul på bibblan, men fick stå ovanligt länge i kön. Den hade fått minst sagt blandade kommentarer från de bokbloggare jag följer, både ros och ris. Denna gång befinner sig Hanne Wilhelmsen som numera slutat arbeta som polis på tåget mellan Oslo och Bergen. Mitt uppe på fjället i väglöst land sker en tågolycka. Alla passagerare blir evakuerade till ett närbeläget fjällhotell. Det blåser upp till hård storm och hotellet blir totalt isolerat från omvärlden. I denna slutna miljö sker sen det ena dödsfallet efter det andra. Hanne W blir indragen mot sin vilja. En lite krystad berättelse kanske men välskriven och spännande. Upptäckte att jag måste ha missat minst ett par av de tidigare böckerna om Hanne W. Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla delar i produktiva deckarförfattares serier utan det blir lite rörigt. Trots det fick 1222 över havet klart tummen upp.



Per Petterssons Ut och stjäla hästar är även det en norsk berättelse. Den utspelar sig i gränstrakterna mot Värmland/Dalarna. Trond, en äldre man, har återvänt till bygden där han vistades som tonåring efter kriget och har skaffat sig ett ensligt torp. Minnen från den tiden och från krigsåren dyker upp och han stöter ihop med en bekant person. Detta är en stilla, lågmält spännande berättelse om dåtid, vad som egentligen hände och nutid. Lite påminner den om Berlinerpopplarna.



Du ska vara spännande och varm av Anna Bengtsson handlar om en medelålders kvinnas dejtingäventyr på nätet. Anna Bengtsson har tidigare givit ut barnböcker. I denna finns också hennes egna illustrationer. Det är en snabbläst och småtrevlig bok om funderingar kring dejtingsajter och möten irl. Råkade samtidigt se en svensk långfilm sent en kväll på samma tema. (Kommer inte ihåg vad den heter, det var ett par veckor sen). Även den helt ok. Har själv länge tänkt att pröva nätdejting. Det vardagliga livet vimlar ju inte att intressanta ensamma män alls i samma utsträckning som kvinnor. Men blev lite avskräckt av både boken och filmen. Tror inte jag har uthållighet och tålamod att pröva mig fram så som här beskrivs...



Människohamn av John Ajvide Lindqvist började jag läsa med en viss tvekan. Hanteringen av odöda tyckte jag var så otäck att det fick räcka. Men sen, efter att åter ha läst bloggkommentarer, blev jag ändå nyfiken på Människohamn. Berättelsen utspelar sig i Stockholms skärgård på en enslig ö. Liksom i Johan Theorins bok Nattfåk försvinner en liten flicka på ett mystiskt sätt. En riktigt spännande och delvis mycket kuslig berättelse, som krävde sträckläsning följer sen. Bra, mer "lagom" spänning än i Hanteringen av odöda, men jag kommer nog inte att vilja se den filmatiserad. Låt den rätte komma in har jag varken läst eller sett som film, inte än.

Marssockar

Här är dom, mina Nutkin socks från Sticka meras sockklubb. Ett trevligt lättmemorerat mönster. Jag har följt mönstret både när det gäller kanten, hälen och tån. Fick repa upp och sticka om ett par gånger på hälarna, helt lyckade blev dom ändå inte. Garnet jag använt är Step, mjukt och skönt med Aloe Vera i. Tyvärr har mönstret snott sig lite på benen.

Västen är nu monterad och premiäranvänd på kvällens musikupplevelse, konsert med Nordiska Kammarorkestern Sundsvall i en fullsatt stadshussalong. Christian Lindberg dirigerade med inlevelse. Vi fick lyssna till såväl ett uruppförande av en tubakonsert och två verk av Hayden, först den mer okände Michael och sen Joseph.

Lägesrapport

Bloggen har legat i stiltje i över två veckor. Har parallellt också varit dålig på att läsa alla bloggar på min prenumerationslista. Har just nu drygt 500 olästa. Främsta orsak är att det låsta läget för min framtid på jobbet tar musten ur mig. Jag stickar och läser men även det går trögare än vanligt som läget är.

Vid sidan av stickandet och läsandet är musik i olika former ändå ett positivt inslag i tillvaron. I måndags var det åter speldags med fiolspelgänget. Jag börjar så sakteliga komma igång igen. Roligt är det, men kämpigt. Att vrida handleden i "hålla fiol läge" ger värk. Men i korta stunder går det.

I min kör håller vi på att slutrepa, sista repet ägde rum igårkväll, inför vår föreställning med kärlekstema, "Alla ska med". Premiär blir det på lördagkväll. Med föreställningar sen på sön, ons, fre och sista lör 28 mars. En helkväll med föreställning och mat både gamla godingar och nyskapad musik. Som vanligt när det gäller Mousiké så står vi inte bara rakt upp och ner i köruppställning och sjunger utan det händer en hel del. Publiken kommer nog inte att ha långtråkigt.

Hoppas jag med detta gjort ytterligare någon/några i Sundsvall med omnejd nyfikna. Biljetter kan man köpa genom Sundsvall Entré eller via mig (eller någon annan i kören), det sistnämnda är billigare. Försökte förgäves lägga in en affisch för föreställningen här, men Blogger ville inte ta in den.

Stickning, ja. Ikväll har vi haft vårt vanliga stickcafé på Dolcettos. (Italienskt fik på Kyrkogatan 8 i Sundsvall). Trevligt! Hemma igen senare ikväll har jag stickat vidare först det sista på marssockarna och sen det sista på min ribbstickade väst. Sockarna är färdiga för användning, på västen återstår montering och ev blockning. Återkommer med bilder och läslista, kanske redan imorgon. Fick idag också en avi om att mitt pocketbyte finns att hämta på posten dvs OK på andra sidan stan. Spännande. Hoppas att avsändaren också fått mitt paket.

Stick-Litt-Kal

Det händer mycket kul i stickvärlden. Läste idag om att den första DreamKnit:en har hållits i helgen i Göteborg. Hos Visa Lisa kan du läsa mer och se bilder därifrån. Vilket trevligt sätt att tillbringa en helg på!

I sommar är det stickstämma i Växjö. Det låter också trevligt, men kostar ju en del.

Egentligen hade jag tänkt åka på Stickfest i Väst, det är nog det stickevangemanget som lockar allra mest, men det funkar tyvärr inte iår. Jag ställde upp mig på kölista men insåg sen att helgen krockar med de föreställningar vi i min kör håller på att hårdrepa till just. Nästa år skall jag se till att komma iväg dit.

Sen har en ny KAL startats kring stickning och litteratur. Där har jag gått med idag. Genom sticklitt@live.se kan man bli medlem i KAL:en.

Pocketbyte mini

Här kommer lite information om mitt läsande, alltså svar på frågorna som En bok om dagen skickade ut till deltagare i Pocket Mini;

• Mina favoritgenrer är deckare, vardagsskildringar från när och fjärran samt historiska berättelser
• Jag har ännu inte testat att läsa science fiction - och tvekar fortfarande om jag vill det
• Jag undviker chick lit och harlequin
• Jag skulle gärna vilja läsa mer rysk samtida litteratur
• Jag undviker Jan Guillou och Liza Marklund
• Jag har ingen lista på böcker jag äger, men listar allt jag läser i bloggen sen drygt ett år tillbaka
• Utöver svenska läser jag ibland skönlitteratur på engelska och skulle, med lexikon tillgängligt kunna läsa på ryska
• Jag är en kaffe och thedrickare som stickar när jag inte läser eller spelar eller sjunger eller umgås med vänner. Min absoluta favoritfärg är blå

I veckan har jag lyssnat på Marie Hermanssons Svampkungens son. Den handlar om Gunnar som växer upp hos sin far, som är en känd svampälskare och kvinnocharmör. Gunnar lever ett isolerat liv i skuggan av sin far och kämpar med att följa i hans spår. Ännu en roman av Marie Hermansson som jag uppskattar. Hon skapar en stämning som är lite trollsk, det går inte att släppa hennes berättelse.

Patricia Cornwall var det ett tag sen jag läste. Hon sprutar ur sig deckare i serien om rättsmedicinaren Kay Scarpetta. Enligt texten på bokomslaget har hon en hel stab som gör research för hennes böcker, och det märks. Upptäcker att jag missat flera böcker i serien. Men det gör ingenting, tänker inte bry mig om hennes böcker i fortsättningen. Rovdjuret var en rörig och alldeles för hemsk historia för min smak.

Stickning till skid-VM

Det har snöat hela dagen idag och jag har hållt mig inne. Både igår och idag har jag tittat på våra duktiga skidåkartjejer på TV och stickat. Det är inte ofta jag tittar på sport på TV, särskilt inte dagtid. Men skidåkning särskilt längdåkning är faktiskt kul att se.
Igår var det åter stickcafé på Dolcetto (italiensk restaurang på Kyrkogatan i Sundsvall). Trevligt som vanligt. Cina hade med sig tre nya Drops-kataloger från sin affär och en sticktidning. Maria (Garnkorgen) kom med direktleverans av en härva Lorna Lace som jag ringt och beställt strax innan. Både Cina och Maria har ofta med nyinkomna garner och nya sticktidningar, kataloger och böcker. Ibland har någon av oss andra det också. Det uppskattar jag.
Detta med stickcafé är verkligen en trevlig ny tradition. Av de regelbundna besökarna på vårt stickcafé är det bara en som jag känner sen tidigare i ett annat sammanhang. Alla övriga är nya trevliga bekantskaper.

Garnlotteri

Det skulle inte vara så dumt att vinna lite garn, eller hur? Snitsat stickat har just nu en tävling på sin blogg.
Sockklubbens marsmönster finns nu att hämta hem hos Sticka mera. Äntligen ett mönster som jag gillade och börjat sticka på direkt idag. Utan problem.

Bokrea och fettisdag

En tur på stan blev det idag. Ska bara titta tänkte jag och tog en bokrea-tur först på Åhléns och sen på Bokia. På Åhléns gick det snabbt och jag gick nöjd därifrån. Funderade på att istället beställa någon av de stickböcker som finns på önskelistan på adLibris. Men det får skjutas på framtiden av skälen ovan. Fem böcker blev det på Bokia;
Tomas Tranströmers samlade dikter
En kvinnas röst av Monica Lauritzen. Om Emilie Flygare-Carléns liv och dikt.
Brödglädje. En annorlunda receptbok för alla som bryr sig om
Muffins och smoothies av Cheryl Lindblad
och
Modige Metteborg av Rose Lagercrantz till Nisse
Dessutom en semla förstås att avnjutas med kaffe till bläddring i böckerna.
Härligt!

Bifogar till sist en bild för att visa att läslusten kommer tidigt. Åsa "läser" Lilla Mosboken för honom. Han gillar den skarpt. Sidan med en kiwi är hans favorit.

Veckans lästa

Det har varit en stillsam helg, lite grått ute. Jag har hållt mig inomhus och läst och stickat. Mest läst. Stickandet sker fortfarande i begränsad skala. Jag stickar mest på min ribbstickade väst, tänker att den skall bli klar nästa vecka, då det gått ett år sen garninköpet. Men det är kanhända väl optimistiskt, att sticka ribb 2 r, 2 a på stickor nr 3 tar sin tid. Sockklubbens januarisockar har jag gett upp och repat upp det stickade. Körde fast gång på gång och det blev alltmer irriterande. Nu inväntar jag marsmönstret. Är inte det i min smak så får det bli sockar i något av mönstren från förra året istället.

Nu till böckerna:
Helena Henchens Hon älskade bygger på hennes farmors levnadshistoria. Signe växte upp i ett välbärgat borgerligt hem, hennes far var en känd bankman. Som ung flicka gjorde hon revolt och umgicks i radikala kretsar bla med Ellen Key. Under andra världskriget verkade hon inom motståndsrörelsen och upplät sitt hem åt judiska flyktingar. Det är en mycket spännande skildring av ett rörligt liv. Signe hinner med två äktenskap och sex barn och ett livslångt passionerat kärleksförhållande med en i dåtiden mycket känd tysk läkare.

Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva är en skildring av liv och lidande. Det har ju skrivits en hel del om hennes bok. Ville läsa den eftersom jag själv periodvis mår mycket dåligt. Den är gripande, så mycket mer klarar jag inte att yttra om den.

Jonas Moströms Hjärtats mörker är tredje delen i hans deckarserie som utspelar sig i Sundsvall. Det är alltid trevligt att läsa deckare där man är förtrogen med miljön. Denna berättelse startar med att en kvinna blir mördad i elljusspåret på Norra berget. Två småpojkar hittar hennes kropp. Som vanligt står dels poliskommissarien Johan Axberg och dels hans vän Erik Jenssen som är läkare i centrum. Det är inget fel på Jonas Moströms sätt att skriva, men denna gång är intrigen lite för enkel. Efter halva boken blev jag klar över vem mördaren var.

Håkan Nessers En berättelse om herr Roos är också tredje delen i hans kriminalserie där kommissarie Gunnar Barbarotti är huvudperson. Barbarotti dyker denna gång inte upp i berättesen förrän efter 240 sidor (halva boken). I den första delen får man lära känna Valdemar Roos, 59 år som presenteras ingående som en mycket tråkig man, hans fru beskriver honom som lik en möbel. Herr Roos vinner 2 miljoner på stryktipset och börjar leva ett dubbelliv. Utan att berätta för sin fru säger han upp sig på jobbet och köper ett eget torp. Detta kändes som en intríg som jag redan läst. Jag bläddrade tom tillbaka i läst-listan för att kolla, men nej. Resten av boken var ny, så det måste vara ett stycke ur en läst recension som spökade i huvudet. Ibland är det svårt att avgöra om man läst boken eller inte när man står på biblioteket.
Spännande var Håkan Nessers bok, men precis som med de tidigare tycker jag att han skriver lite för pratigt.

stickade favoriter

Vilka stickade saker kommer faktiskt till användning? frågade Bohusstickan för nån vecka sen och visade sina egenstickade favoriter. Ja allt man stickar blir ju inte lika välanvänt. Såväl modell, som garn och storlek fäller utslag. Det visar sig inte tydligt alltid, när stickningen är bloggad och klar, utan det kan ta ett tag innan man vet vad som är en favorit.

Här kommer mina nuvarande favoriter:



Paradoxical mittens, mönster från Garnkorgen, har blivit dagligen använda denna vinter. Mina är stickade i Drops alpacka, alltså inte Visjögarn som mönstret föreslår. Varma och goa och vackra att se på tycker jag!




Tillsammans med vantarna använder jag nästan dagligen min Zetor-schal och Rose Red-basker. Med baskern lite mer bakåtdragen. Zetorns mönster finns på Raverly, jag använde Malabrigo lace och tunna stickor, vilken gjorde den ganska liten och tät. Ska sticka Zetor en gång till men större och glesare framöver. Rose Red-baskern är väl stor men väldigt gosig. Mönstret kommer härifrån. På bilden syns i nedre kanten en favoritfingervante, Knotty gloves, dagligt använda innan vinterkölden kom.




Koftan i Färgkrafts garn och mönster är i entrådig ull, lagom tunn och lagom varm både inomhus och under dunkappan när det är riktigt kallt ute. Ofta blir koftor och tröjor i ull tyvärr för varma för mig, som väldigt sällan fryser.






Numera, efter inträdet i bloggvärlden och deltagande i Sticka meras sockklubb under ett år, använder jag nästan bara mina hemstickade sockar. Fötterna trivs, sockarna är vackra att se på och hållbara när man använder moderna sockgarner med konstfiber i. Mitt absoluta favoritgarn är Lorna Lace. Slippery socks från sockklubben tycker jag nog mest om, vid sidan av Pomatomus socks. Men dom har min dotter fått.

Härmed lämnar jag frågan vidare: Vilka är stickade saker använder du mest?

En solig dag

Bilderna är från i förrgår. Medan Åsa åkte ett varv runt Sidsjön (friluftsområde i Sundsvall) drog jag Einar i vagnen. Trögt gick det för mig eftersom gångvägen inte var plogad utan bara upptrampad. Desto bättre glid i skidspåret för Åsa. Båda var vi begeistrade över snön och solen och kylan. När det inte blåser är faktiskt -10 och sol riktigt härligt. Det är just för såna här vinterdagars skull som jag längtade norrut hela barndomen i Trollhättan och nu, sen 30 år drygt bor kvar här. Denna vinter har vi fått igen allt det som saknats de senaste åren av snö och kyla. Helt underbart! Hoppas bara att kylan håller i sig så att snön ligger kvar tills jag klarar/törs ställa mig på skidorna igen.

Dessa härvor av Regnbågens bomullsgarn hämtade jag ut på posten igår, beställt från Yll och Tyll. Regnbågen har varit ett favoritgarn i många år. Eftersom det är lite dyrare än vanligt simpelt merceriserat bomullsgarn har jag ofta blandat i babytröjor och mössor. Av detta har jag tänkt sticka först en väst och sen ett tröja till Einar.

Två böcker är utlästa hittills i februari:

Dolda fel och brister av Elsebeth Egholm är en dansk deckare. Elsebeth Egholm marknadsförs som Danmarks svar på Anne Holt (Norge) och Liza Marklund (Sverige). Den låg länge och väntade, kunde inte bestämma mig för om den var tillräckligt lockande. Anne Holts deckare gillar jag, men är inte särskilt förtjust i Liza Marklunds. Till slut fick den en chans.

Den startar med att tre väninnor som är ute och fikar hittar ett nyfött spädbarn som flyter i en plastbalja i ån. De blir berörda och involverade i utredningen på olika sätt. Ganska snabbt insåg jag att denna historia egentligen inte alls var värd att lägga tid på. Alldeles för schablonartade personer och en förutsägbar upplösning. Ändå läste jag ut den utan att riktigt begripa varför.

Kan du säga schibbolet? av Marjaneh Bakhtiari inleddes med en fartfull frukostbeskrivning hemma hos den iranska familjen Abbasi med mamma, pappa och två tonårsdöttrar i Malmö. Woah tänker jag och läser nyfiket vidare för att sen tycka att också detta verkar vara alltför förutsägbart och schabloniserat. Särskilt en del av personerna. Visserligen humoristiskt och rappt skrivet men... Nu var det tur att jag inte la ihop boken utan fortsatte. Den blev bara bättre och bättre. De båda döttrarna reser till Iran och hälsar på släkten. Det blir inte alls som någon har tänkt sig. Samtidigt blir deras pappa avstängd från sin tjänst på högskolan men alls inte utan jobb. Mm, mm. En berättelse om mångfald och integrationspolitik i praktiken. Riktigt rolig och klart läsvärd blev så slutomdömet.

gamla mössor och vantar

Många mössor och vantar har det blivit under årens lopp. Här är Medelpadsmössan ovan och en egen skapelse nedan.

Dessa båda mössor är varma, använder någon av dem bara när det är riktigt kallt, som idag dryga -15.

Vantarna kommer från boken Sticka från Norrbotten av Marika Larsson (utg 1978). Boken står i hyllan, jag har ofta återvänt till den och stickat flera av vantarna. Vantar liksom sockar är ju förbrukningsvaror som slits ut på ett annat sätt än större plagg. Av dessa båda återstår bara en av varje. Den övre som är från Jokkmokk är trasig och av den undre från Porjus är en borttappad.

Har påbörjat sockklubbens januarisocka idag. Den stickas uppifrån från tån med utökningar från början på ett, för mig, nytt sätt. Av någon anledning protesterar armen mer i sockstickandet än när jag stickar på västen.

Två nya stickböcker har jag skickat efter; en ny, Johanna Wallins Sticka småvarmt och en äldre, Elisabeth Zimmermanns Knitter's almanac. Fina båda två - och inte så dyra.

Det blev ingen bra överföring av bokbilderna, men jag fixar inte att ändra den, blir bara påmind om mina bitvisa luckor i datorhanteringen.

snöig stickhelg

Alltmedan snön vräkt ner hela helgen har jag mest varit inomhus och stickat. Igår middag och gemensamt tittande på melodifestivalen hemma hos Åsa. Både hon och jag stickande. Vi planerade en skidutflykt till idag. De andra skulle åka skidor medan jag skulle ta hand om Einar, av detta blev det intet. För mycket snöande och väl kallt, drygt -10. Istället fick jag under dagen ett oväntat stickbesök av Kristina, en av mina vänner, som nyligen har återupptäckt stickandet efter dryga 25 års uppehåll. Ett mycket trevligt initiativ av henne att titta förbi med stickning. Det är verkligen jättetrevligt att umgås och samtidigt sticka. Vi pratade bla om våra stickminnen från 70-talet. Då var stickandet något man gjorde ensam, möjligen parallellt men inte i umgänge som nu.

Magnus sockar är färdigstickade och överlämnade. Glömde fota, det var enkla sockar i Fabel sockgarn i ribbad stickning. Skall sticka sockar till mig själv nu i Aloe vera-garn, men har lite svårt att bestämma mig för mönster. Det borde bli sockklubbsmönster (är med i Sticka Meras sockklubb även iår). Har under tiden återupptagit ett projekt från förra vårvintern; en ribbstickad väst i silkemerino efter att ha rivit upp det stickade sen då och bytt till grövre stickor. Nu ser det bättre ut! 2/3 av första framstycket har det blivit i helgen. Stel är jag fortfarande i handleden, men det funkar att sticka med inlagda pauser. Härligt!

Helgen avslutades med bio. Det går många filmer som lockar just nu. Efter att långt uppehåll i biobesöken, sånär som filmen om LasseMajas detektivbyrå under jullovet med Nisse, har jag nu varit på två filmer under veckan som gått. Maria Larssons eviga ögonblick i torsdags och Revolutionary road nu ikväll. Bra sevärda filmer båda två. Vill också se både Mammut och I taket lyser stjärnorna.

Äntligen

är jag gipsfri! Med en tanig vänsterarm som fått ett nytt träningsprogram och förhållningsorder från ortopeden och handterapeuten att ta det lugnt. Inte åka skidor, begränsa stickningen till små stunder, träna med måtta, inte försöka lyfta tungt.
Hemma igen kunde jag inte låta bli stickningen. Det blev några varv, fem-sex på svärsonens socka mer tillät inte armen. Fick övergå till broderande.

Virka, sy och läsa

Detta är vad jag åstadkommer just nu; lite korsstygn på en jullöpare och fasta virkade maskor som skall bli en axelväska. På stickkaféet i onsdags trodde ett par av tjejerna att det skulle bli en hatt. Lite roligare har det blivit att virka allteftersom mönstret växer. Irl har jag hunnit ung dubbelt så långt som på bilden. Underst skymtar en av julklappssockorna till svärsonen. De är det första som skall stickas klart förhoppningsvis med start nästa vecka.
Men sen, mitt huvud svämmar över av idéer, har aldrig haft så mycket som jag vill sticka som nu. Det blir till att göra en lista.

En hel del läsande har det blivit också, fem böcker sen sist:

Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson
En helt fantastisk berättelse som man helst vill läsa i sträck. Ser fram emot att prata med de andra i bokcirkeln om den. Majgull Axelsson står högt på min lista över bästa svenska författare.

Till längtans försvar eller vemodet i finsk tango av Owe Wikström. Min egen julklapp till mig själv. Tycker om den liksom jag tyckt om hans tidigare böcker. Ibland är han surrig i sina reflektioner men för det mesta öppnar han upp nya perspektiv. Hans böcker kräver tillbakabläddringar och delvisa omläsningar. Skall på endagsretreat imorgon, då skall Owe Wikströms bok få följa med.

De livsviktiga, berättelser om lärare av Katarina Bjärvall är en intervjubok där duktiga lärare av blandande kategorier från förskolan till gymnasiet och Komvux porträtteras. Trevlig att läsa, intressant och bra att sätta i händerna på potentiella lärarämnen mfl.

Jeanette Wintersons Fyrväktaren har jag lyssnat till under virkandet. En märklig berättelse om Silver som växer upp hos en blind fyrväktare på en fyr vid skotska kusten. Fyrväktaren Pew berättar historier bla om en präst som lever dubbelliv, om Darwin. När fyren automatiseras reser Silver ut i världen och fortsätter att berätta historier. Lite svår berättelse att hänga med i när man lyssnar, tycker jag.

Boktjuven av Markus Zuzak tog det lite tid att komma in i. Det är döden som är berättare i boken som utspelar sig i naziTyskland under kriget bland vanliga tyskar i ett litet samhälle. Det är inte ofta man läser om kriget i tyskt icke-judiskt perspektiv, kan just nu bara påminna mig Vibeke Olssons Ulrike-böcker. Liksom de är detta en ungdomsbok, men inte enbart. Den är rolig, sorglig, hemsk, småtrevlig också om vartannat. Efter drygt halva blev det en sträckläsning. Efteråt har jag tänkt mycket på den.

babykoftor i ull

Mer gamla grejer:

Denna sameinspirerade babyutstyrsel är skapad och stickad 1977 till Åsa min första baby. Använd av en hel rad babysar efter henne, dock inte av Einar eftersom han varit i fel storlek under den kalla årshalvan. Lite stolt är jag fortfarande över att då på hösten -77 ha vunnit pris för koftan och mössan i Vi föräldrar. Tillsammans med en stickad klänning fanns den med i en stickbilaga.

Einar poserar här i ett mer passande arv efter sin mamma. Han blir i dagarna sex månader. Hon var kring ett år när hon använde koftan. Även denna är en egen skapelse, liksom den förra stickad i Peer Gynt-garn.

70-talet går igen även i nya kläder. Lindex har i höst haft en serie babykläder med Fem myror-motiv.

Idag har de stora barnbarnen haft ledigt från skolan. Jag blev medlockad på en utflykt ut i snön. Nisse åkte skidor och Olle madrass. Mest tid ägnade de åt att klättra upp i jättelika snöhögar och tjutande hoppa ner.

Hemma igen har jag både virkat en stund och broderat.

Nu över till böckernas värld:

Denna enkät är hämtad från bokhorornas blogg.

Vilket är ditt senaste bokinköp?

Till längtans försvar av Owe Wikström

Vilket är ditt senaste bibblolån?

Kan du säga schibbolet? av Marjaneh Bakhtiati

Vilken är din senaste utlästa bok?

Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson

Vilken är din favorittidning?

VI

En plats där jag helst läser?

I sängen

Så sorterar jag min bokhylla

Grovt räknat skönlitteratur i vardagsrummet, fack i arbetsrummet. Allt anpassat efter bokstorlekar och olika höjder mellan hyllplan

En bok som jag minns att jag läste som liten

Farmorsresan (och Mormorsresan) av Edit Unnerstad

Vilken bok i min bokhylla har jag ägt längst?

Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen av Torbjörn Egner

Vad ser jag fram emot att läsa i vår

Trude Marsteins Göra gott efter att ha läst om den i lördags i DN, mm

Just nu läser jag

Boktjuven av Markus Zusak

Snöfall

Det har snöat nästan hela helgen och snöhögarna växer. Det passar bra eftersom SM i skidor just nu pågår här i stan. Nu får man hålla tummarna för att temperaturen håller sig kvar på minussidan.
Helgen har varit fylld av födelsedagsfiranden. Först för Eva som fyllde 50 i höstas och nu bjöd in fiolgruppen till spelkväll hemma hos sig. God mat och mycket spelande (för de andra 17 spelkvinnorna, om rätt ska vara rätt 16 + en spelande man). Vi åt och drack och umgicks också, så det blev en trevlig kväll även utan fiol för min del.
Idag firade Louise i Härnösand sina 60 år med öppet hus med kak-kalas. Helt fantastiskt, ett sånt kakbord har jag aldrig sett förut. 20 sorter! Ångrar så att jag inte hade kameran med. Ett par sorter stod Lasse, hennes man och Miriam hennes ena dotter för, men resten hade hon bakat själv. Mycket imponerande och gott. Synd att det omöjligen gick att smaka på allt. Massor med folk kom och åt massor av kakor och umgicks. Också detta ett jättetrevligt födelsedagsfirande.
Har börjat nedräkning till gipsavtagningen, 10 dagar kvar. Har blivit mer rörlig med armen och klarar att virka lite. Hittade ett gammalt virk-ufo i gömmorna, en väska från ett gammalt VI-mönster. Men jag längtar till att sticka igen. Att läsa alla stickbloggar får det att klia i fingrarna

Röros

För 12 år sen hittade jag boken Norsk strikk -fra traditjon till mote (mode) hos Deisy Design i Göteborg. Lycka, för en norska tröjor-älskare som jag. I boken finns mönster till tröjor och koftor från alla delar av Norge. Många norska tröjor har det blivit genom åren, till barnen, till deras pappa, till mig själv, på beställning och till vänner. Denna, som alltså heter Röros, var den första jag stickade ur boken och den som finns kvar i min garderob. Garnet är Peer Gynt, tretrådig norsk ull.

Gamla stickningar

I brist på nya stickningar har jag idag letat igenom garderoberna efter gammalt stickat. Först ut är Aran-tröjan Inishmore från Alice Starmores bok Fiskartröjor. En jätterolig stickning! Har använt ett okänt Aran-garn som jag fick överta från en kompis. Lite stickig är den och alldeles för varm för mig. Därför blir den väldigt sällan använd tyvärr. Minst 10 år sen, nej mer kanske 15-20 år sen jag stickade den. Har stickat den ytterligare en gång senare till en kompis, i Rowan Magpie, som Alice Starmore föreslår.

Två veckor kvar med gips. Idag har jag varit på stickcafé och umgåtts och broderat lite. Mrs Petersson och GarnkorgsMaria hade med böcker och tidningar med mönster att dregla över. Det fanns många fina koftor/tröjor i Rowans katalog (minns inte vad den heter) för sommaren 09. Hemma igen har jag prövat virka på ett gammalt UFO, en väska i bomullsgarn. En liten stund tillåter vänster arm det. Alltid något!

Av regnet igår blev det ett ordentligt snöfall. Jag vaknade imorse av plogbilsljud. Det är trevligt med uppskottade snöhögar (behöver inte skotta själv). Synd bara att det är lite väl varmt, en ett par plusgrader.

En grå dag

Det är grådaskigt ute och småregnar. Inatt kom det lite snö. Det är redan eftermiddag och jag har i stort sett inte gjort något än mer än ätit lång frukost och läst tidningarna, DN och Sundsvalls Tidning och förstås löst korsord och Sudoko i DN. Det är en sån här dag när det inte blir riktigt dagsljus utan det krävs lampor.
Så har jag läst bloggar. Igår kväll (satt vid datorn alldeles för sent) lyckades jag läsa ikapp på alla bloggar på min prenumerationslista (Reader)- totalt drygt 200 inlägg från listan där det finns 68 bloggar just nu. Mest är det stickbloggar, men också många bokbloggar, en del kompisars bloggar och min sons samt några bloggar om köpstopp, pyssel och inredning. De allra flesta är på svenska, några på engelska och ett par norska.
Hur gör ni andra det med ert bloggläsande? Att många av er skriver många kommentarer har jag märkt. Är imponerad av hur ni som både jobbar och har småbarn, hinner med bloggandet - och också allt stickande och läsande.

Hej igen!

Två veckors tystnad härifrån. Har haft helt nog med både gips och en envis förkylning. Läst lite har jag gjort både bloggar och böcker, men inte så mycket mer.
Igår och idag har vi haft träningshelg med min kör Mousiké. Vi håller på med att skapa en föreställning med tema kärlek utifrån dels sånger komponerade av vår körledare Örjan och en radda gamla godingar som han 'bara' arrat. Eftersom vi inte är en kör som står i köruppställning och har traditionell körkonsert så innebär det en hel del jobb med att bygga upp en föreställning. Vi får hjälp med regi av Gisela, som till vardags är skådis på teater Västernorrland. Som vanligt är det väldigt roligt och mycket intensivt. Premiär kommer det att bli i slutet av mars.



Det är trist att inte kunna sticka... Tråkigt att sitta rakt upp och ner och titta på TV. Jag har letat fram ett mycket gammalt korsstygnsbroderi, en julduk, och sytt några stygn men känner ingen riktig inspiration.



Som tur är går det bra att läsa. Årets första bok blev en riktig flopp som jag inte vill rekommendera: Bokcirkelns bekännelser av Elisabeth Noble. Vi läste den i bokcirkeln och det förvånade mig att inte alla andra tyckte den var lika dålig som jag. I boken berättas om fem engelska kvinnor som träffas i just en bokcirkel under ett år. Under detta år sker omvälvande förändringar i alla deras liv. Alla olika typer av familjedramer utspelas samtidigt. Det hela beskrivs ur varje kvinnas perspektiv på ett för mig alldeles för pladdrigt sätt. Tröttsamt! Att de båda yngre kvinnorna av de fem dessutom var hemmafruar, kanske normalt utifrån engelska förhållanden, men otidsenligt för svenska förhållanden, gjorde det än mer ointressant. Hade definitivt inte läst ut boken om det inte vore för bokcirkeln.

Som ny bok valde vi Majgull Axelssons senaste Is och vatten, vatten och is, som jag är helt uppslukad av just nu. Totala motsatsen. Har gjort uppehåll i den och läst en del annat, för att den skall räcka längre.

Lärarinna i politikens hårda skola av Margareta Winberg är hennes självbiografi. Liksom jag är hon uppvuxen i ett arbetarhem i Trollhättan, som ung flyttade hon till Jämtland, lustigt nog till samma trakt som min far växte upp i. Rätt intressant är hennes bok, imponerad blir man av hennes glöd och entusiasm och arbetsintensitet, men som det ofta är med politikers beskrivningar så blir det lite för mycket av ett långt politiskt tal. Jag skulle vilja ha en närmare mer personlig skildring, gärna mer om hennes liv före politiken. Eller också mer av vardagliga skildringar av det politiska livet.

Därutöver har det också blivit bllivit lite deckarläsning, två riktigt bra deckare eller polisromaner som det oftare heter numera.
Karin Fossums Den som älskar något annat är ännu en bok i serien om polisen Konrad Seier. Läste häromdan på En bok om dagens blogg att det hunnit komma ut ytterligare en bok i serien på svenska. Karin Fossum skriver kort och koncist beskrivande. Två pojkar försvinner i ett norskt samhälle, den ena hittas mördad. Poliserna får hjälp i utredningsaarbetet av ett vittne som blir engagerad och påbörjar en privatspaning. Både spännande och välskriven, inget överflödigt surr här inte!
Senast läst är Leif GW Perssons Den som dödat draken. Han skriver både rappt men mer svulstigt och sarkastiskt i jämförelse med Karin Fossum. I centrum står polisarbetet. Återigen dyker Evert Bäckström upp. Evert är ett personifierat porträtt av svensk polis som är en så stor skitstövel att hela berättelsen får drag av Munchhausen emellanåt. Det som verkar vara ett tämligen enkelt mord av ett fyllo växer och blir en omfattande historia med många förgreningar. Både spännande och underhållande att läsa är den . Leif GW måste ha haft väldigt roligt när han skrev den här boken!

Oturlig start på det nya året

Årets första skidtur igår slutade så här; fraktur på vänstra handleden. Fjärde skidturen i vinter var det. Bara en liten vurpa. Mycket, mycket irriterande både för skidåkningens och träningens skull - och inte minst för stickningens. Värker gör den också.
Det blir till att läsa och lösa korsord/sudokon och promenera. Ja, jag har köpt mitt livs första broddar. Dessutom är det ingen ishalka här nu, utan underbar kallsnö som knarrar. Hela jullovet har det varit drömvinterväder med blekt solsken över snön och underbara skidspår. *Suck*
Lite väl kallt idag, -15. Nu är det bara att hoppas att snön ligger kvar vintern igenom som förr i tiden (dvs förra seklet).

Av mina julklappsstickningar blev endast en dragspelsbasker i grönt och svart klar och överlämnad till Åsa. Tyvärr blev den väl liten, den passar på Nisse 7 år, men han tycker att den kliar. Mössan till honom som jag ägnade mest tid åt före jul blev också för liten (och inte färdig). Sockarna till Magnus (svärson) är nästan klara. Och de passar, lät honom prova på juldagen.

Firade nyår i Stockholm hos gamla Sundsvallsvänner som återvänt till storstan efter sisådär 25 år här uppe i norr. Trevligt! Det blev bara en kort tur, från nyårsafton till nyårsdagen, men jag hann också med att träffa min syster. Vi gick en lång promenad från Söder längs Skeppsbron in till city och till Centralen. Vackert och kallt var det också i Stockholm, men ingen snö. Min syster beundrade min Rose Red-basker och jag lovade sticka en till henne också.

En och en halv svenska deckare kom att avsluta läsningen under 2008;
Kjell Erikssons Svarta lögner och rött blod är hans nionde bok med Uppsalapolisen Ann Lindell i centrum. Kjell E skriver om vanliga människor i utsatta livssituationer med glöd och kvarvarande vänsterståndpunkt. Här handlar det om bostadslösa i Uppsala och som en bihistoria om fattiga i Brasilien. Lite påminner hans sätt att ge mordhistorier en ram av samhällsreportage om Karin Alfredssons böcker, eller hennes om hans, eftersom hans första bok i serien, Jorden skall rämna, kom redan 2000. Den tycker jag fortfarande är den bästa i hans serie.
Aino Trosells Järngreppet är hennes fjärde bok om Siv Dahlin från Malung som är städerska mm. I denna bok rycker hon in som kokerska på en konferens-herrgård i Bergslagen och blir genast insyltad i än det ena, än det andra. Aino Trosells böcker har i Siv en jordnära huvudperson som är rätt tilltufsad av livet och påminner också om de övriga. Nu kom det bara att bli en halv läsning för mig. Helt enkelt för dålig bok att ödsla mer tid på.
Högen av olästa, mer lockande böcker har under tiden växt, där ligger bla Margareta Winbergs självbiografi och Maj-Gull Axelssons senaste. Ska bara avsluta bokcirkelns senaste bok, en roman om en bokcirkel.

Utmärkelse

Denna har jag fått av Nata, en stickkompis här i stan redan före jul. Stort tack! Har samlat ett stort antal trevliga bloggprenumerationer på Reader. Så många att det numera är svårt att hinna läsa alla nya inlägg. Att välja ut några förmår jag inte.

Julklappspåse Large

Detta är innehållet i min julklappspåse, som inte var Large utan XL. Som ni ser innehöll den en hel mängd julklappar; Klas Östergrens Fantomerna (som jag inte läst), jättefina grytlappar, en film, julljus, servetter och godis mm. Jättetack och en stor kram till Petra C som skickat detta genom julklappsbytet som En bok om dagen ordnat.

Kort julrapport

Julafton

Åsa fyllde 32. Många paket blev det inte bara till henne, utan till oss andra. Vi firade dagen hos hennes svärföräldrar ute på landet. Först Kalle Anka, sen julbord (helt fantastiskt) och därefter kom tomten, typiskt nog precis när pappa Magnus (svärson) hade gått ut! Tomten hade så mycket att göra så det var tur att vi hade en Nisse som kunde läsa på paketen och fördela dem.

Min julafton avslutades med midnattsmässa i kyrkan (se bild i tidigare inlägg) och körsång i den traditionella Hopplockskören som uppträder varje jul och påsk på midnattsmässorna.

Juldagen

För första gången firade vi barnens födelsedagar gemensamt, på Eriks födelsedag.

Annandagen

En långpromenad upp genom skogen på Norra stadsberget blev det, medan solen dalade. Och stickande framför TV:n på de ofärdiga julklapparna.

Mellandagarna

Äntligen, på skidor igen! Tre vintrar har jag inte kunnat åka skidor pga fotskadan. Men, nu! Tillbaka i spåret. Turer både igår och idag. I midvintersol och gnistrande snölandskap. Tillsammans med kompisen Kristina.

God Jul!

En riktigt God Jul vill jag önska alla stickande och läsande bloggvänner!

Nu är granen klädd, skinkan färdig, alla julklappar och födelsedagspresenter inslagna. Nästan, två mjuka paket blev inte klara i tid utan får överlämnas senare. Tiden räckte inte till stickning de här senaste dagarna.

Inga julkort har det blivit i år heller och inget eget julgodis. Man hinner inte allt varje år.

Julen har de senaste 32 åren varit en extra speciell högtid som också inrymt födelsedagar. Båda mina barn är födda under julhelgen. Åsa anlände till världen sent på julaftonskvällen en vit och kall vinter i Göteborg. Erik, hennes lillebror föddes här i Sundsvall på förmiddagen på juldagen fyra år senare, också det en kall, vit vinter.

Under alla år har vi firat födelsedagar med tårta först och sen jul två dagar i rad. I år kommer det att bli lite annorlunda med ett gemensamt sammanlagt 60-års firande på juldagen. Inte dåligt, eller hur?

Hoppas nu att ni alla får det lugnt och skönt och många mjuka garnpaket och hårda bokpaket.

Dan före dan före dan

Vintriga vyer från mina fönster. Riktig julstämning har vi här i Sundsvall, särskilt utomhus. Jag skulle ha åkt till Umeå för ett återbesök på sjukhuset där ang foten men försov mig imorse och missade bussen. Slapp så 8 tim bussåkande och fick liksom en dag över. En hel del koncentrerat stickande hade det förstås blivit. Hade satsat på att göra klar ett par julklappar. Har stickat lite härhemma istället men bara lite. Ska fortsätta vid TV:n sen ikväll.
Det är nästan julfint här hemma. Magnus (svärson) och Åsa kom med en nyhuggen gran igår kväll, allt skräp från omflyttningarna är utburet. Julklapparna är inslagna.
Igår kom också Erik (min "lill"pojke) hem från Halmstad, mycket nöjd med snölandskapet här.

Lite om det mesta

Tänker varje dag på att blogga, men fastnar i bloggläsande och lite korta kommentarskrivanden. Det är inte så att jag har det särskilt stressigt utan snarare tvärtom. Är chockad, ledsen och förtvivlad efter det senaste mötet med arbetsgivare och försäkringskassan i förra veckan. Det förslag för framtiden som ledningen kommer med är ett skamgrepp. Bortsopad efter 30 års anställning.... Nej nog om detta! Ska försöka lägga hela jobbet åt sidan och ägna mig åt julen mer koncentrerat.

Idag är äntligen mina nya bokhyllor på plats och böckerna inplockade. Hade hoppats få en hel hylla över till garn men trots utgallring i flera steg av böcker blev det bara fyra hyllplan över till garn. Naturligtvis går det att sortera bort fler böcker och pärmar mm, skall fortsätta jobba på det. Fint blir det iaf med enhetliga hyllor. De gamla lagerhyllorna skall få flytta till källarförrådet, kanhända vill barnen ha några av dem framöver.

Det har gått trögt med både stickandet och läsandet de sista veckorna.

Lite julklappsstickande har det blivit. Håller just nu på med en mössa till Nisse (barnbarn) i ribbstickning med flätor på frihand. Inte säker på att det blir så lyckat.

Mer nöjd är jag med koftan i Färgkraft som varit klar ett tag. Har börjat använda den, men inte blockat den än. Är mycket förtjust i färgerna och modellen, men garnet är lite väl stickigt. Hoppas det känns bättre efter blockningen.

Några par handledsvärmare har det också blivit. De röda i Debbie Bliss-garn efter Stickfrossas mönster använder jag själv för att markera lite jul. Gillar verkligen mönstret. Lätt, snabbt och trevligt att sticka. De blå, som skall bli en kompis-present, är stickade efter ett mönster från Stickas medlemsblad.

Ibland tar det bara stopp när en stickning är klar. Har fullt med garn och massor av beskrivningar och egentligen också idéer men kan inte bestämma mig. Helst skall en ny stickning vara påbörjad när den tidigare avslutas. Är det någon som känner igen sig?

Att det sen finns några gamla UFO:n som ligger och ser anklagande ut, låtsas jag inte om. Gemensamt för dem är att de också kräver nya beslut.

Två nylästa böcker:

Köp inte den här boken av Ann-Christin Gramming läste jag om på Köpstopps blogg. Sagt och gjort, jag blev intresserad men köpte den inte utan beställde den på biblioteket. I dagboksform eller egentligen bloggform fast i bok får man följa Ann-Christin under hennes köpstoppår (2007). Ett helt år utan att köpa nya kläder, eller böcker, gå ut och fika, utan bio eller teaterbesök. Rätt spännande att följa. Jag blev imponerad och inspirerad, inte att göra samma sak, men att börja tänka mer begränsat inför nästa år när det gäller konsumtion.

Kvinnorna på 10:e våningen av Karin Alfredsson är hennes andra bok om läkaren Ellen Elg. Här bor hon med sin man och dotter i Hanoi och arbetar på en kvinnoavdelning på ett vietnamesiskt sjukhus. Både spännande och välskriven. Men lite för mycket av karaktären -reportageserie om kvinnors utsatta situation i Vietnam, för min smak. Boken kallas på framsidan för "dokumentärthriller".

Det är mycket nu..

.. men det är jag väl inte ensam om att uppleva. Förutom det vanliga decemberstöket så är min lägenhet i totalkaos. P g a ryggvärken insåg jag att min säng var otjänlig och sov en vecka i extrasängen i arbetsrummet. Insåg också, vilket Åsa envist påpekat en längre tid, att jag behöver en ny säng. Resultatet blev en tur tillsammans med henne och Einar till IKEA. 1 st ny säng inköptes. Tur att IKEA har flera olika prisklasser! Men eftersom sängen behövde frakt så passade jag på att slå till med nya Billy-bokhyllor. Har sen länge planerat byta ut arbetsrummets gamla lagerhyllor (fr 70-talet) till Billy-hyllor. Det blev två nya hyllor till vardagsrummet. Två gamla därifrån skall sen förflyttas till arbetsrummet. Alla som gör bokhylleförändringar inser vad detta innebär; ett kaos av bokhögar överallt. Dessutom hyllmonteranden, mängder av emballage ... ja, ett allmänt kaos. Ingen fördel att ha ont i ryggen heller.
Men,
nu är hyllorna i vardagsrummet på plats, den nya sängen är invigd. Bara arbetsrummet är i röra.
Datoruppkopplingen funkar igen, helt obegripligt varför den inte gjorde det här om sistens.
Jag håller som bäst på med att göra i ordning julpaket i julpåse Large-bytet som en bok om dagen organiserat. Lite sent ute är jag, paketet skulle vara på väg idag. Hoppas min mottagare har överseende.
Det kommer ett inlägg med bilder på stickat, mera julfolkmusik mm inom de närmsta dagarna, om nu bara uppkopplingen funkar, får jag väl tillägga.
Ikväll skall jag fira nobeldagen, en kompis har bjudit in till sin traditionella nobelfest. Det blir spännande!

Uppkopplingskrångel

Min uppkoppling krånglar, därför är det tyst här. Mycket irriterande. Saknar alla bloggar jag vant mig vid att följa. Skall gå hem och pröva ett nytt lösningsförsök och om det inte funkar ringa min son för support.

Tillägg till förra inlägget

Det blev lite konstigt med dagarna i det förra inlägget, vårt stickkafé äger rum på onsdagar. Mer om stickkafét kan man läsa här.

Utmaning

Ikväll skulle jag som vanligt på tisdagskvällar varit på körövning. Men, eftersom det snöat så att isen på gångbanorna är dold, så vände jag och gick hem igen efter att ha provhalkat en liten bit. Ryggvärk och halka passar inte ihop. Här hemma är jag helt förslöad. Ägnar mig mest åt att oroa mig för framtiden och lösa Sudokos. Ett lussekattsbak har det blivit idag också och ett par pass med bloggläsande. Gillar både att läsa om alla stickprojekt och om alla böcker som ni läser men också om allt annat i vardagen som ni skriver om alla bloggare.



Så har jag fått en utmaning av en bok om dagen. Det gäller att besvara fem st 8-frågor och sen utmana 8 personer att göra detsamma.



Vilka är dina 8 favoritprogram?

* Rapport
* Wagners version av sagan om ringen
* Häxan surtant
* Doctor House
* Engelska deckare
* På spåret
* Beckman, Olsson & Can
* Carin 21:30



8 saker jag gjorde igår

* stickade färdigt en mudd med pärlor och spets
* virkade klart kanten på min Färgkraftströja
* löste dagens Sudoko i DN
* pratade i telefonen med min dotter
* läste bloggar på datorn
* tvättade i tvättstugan
* hängde in kläder och plockade ordning i min egen röra
* läste ett par kapitel i Camilla Läckbergs senaste deckare

8 saker jag ser fram emot
* att snart troligen få köra bil igen
* att åter känna mig vältränad
* att åka skidor igen, längre fram i vinter
* avspänt umgänge med goda vänner
* en högläsningsstund med mina stora barnbarn
* en "pratstund" med mitt lilla barnbarn på skötbordet
* att påbörja en ny spännande stickning
* att vara mitt inne i en riktigt bra bok

8 favoritrestauranger
kan jag inte komma på. Äter inte ute på lokal särskilt ofta. Men det är trevligt att fika och äta utomhus vid de allra flesta tillfällen.



8 saker på min önskelista
* en ny säng
* nya Billy-hyllor och ett garnskåp
* att få återgå till arbete och dela arbetsgemenskap med kollegor
* en vit vinter
* medlemskap i den lokala bilpoolen
* resa till västkusten (inom närmsta halvåret)
* resa till Nya Zeeland, nån gång i framtiden
* fler fester

8 personer jag utmanar
Agata
Garnkorgs-Maria
Cinas garn
En daglig latte
Mrs Petersson
Eva
Carina
Full bokhylla



Svara om ni tycker det är kul och har tid. Själv tycker jag att det är trevligt att läsa andras svar.

Största delen av detta inlägg är skrivet igår, tisdag, men uppkopplingen krånglade så det funkade inte att skicka iväg det, utan det blev ett dygn försenat.
Idag har jag besökt akuten för min ryggvärk och blivit undersökt av en mycket noggrann och också trevlig sjukgymnast. Visste inte att det fanns en joursjukgymnast (på halvtid) på akuten. Inte behövde jag vänta mer än ca en kvart heller. Skönt att veta att inga nerver verkar ligga i kläm och att få råd om träning.
Har tillbringat ett par timmar under eftermiddagen sen hos min dotter och lekt med Einar, för att sen gå direkt vidare på kvällens stickkafé. Jättetrevligt att träffas, fika och sticka gemensamt. Kul att umgås samtidigt med stickandet. Av de stadiga stickkafébesökarna är det faktiskt bara en som jag kände tidigare.

Jul i folkmusiken del 1

Äntligen är det dags att ta fram stjärnor, ljusstakar - och sätta på julmusik! Av all underbar julmusik som finns så har jag ett särskilt hjärta för folkmusik i julton. Skall så här vid sidan om stickning och läsning och andra vardagliga tankar ta och skriva lite om mitt folkmusikaliska lyssnande, från konserter och skivor.

I lördags var det dags för vinterns första julkonsert; Folkmusikgruppen Triakel från Östersund spelade på Kulturmagasinet. Hela deras julrepertoar, som finns på skivan Vintervisor, och en hel del till, fick vi höra. Med Emma på sång, Kjell-Erik på fiol och Janne på tramporgel framträder Triakel med julpolskor, visor och julpsalmer både glada och mer vemodiga. En hel del är från Jämtland och näraliggande trakter, men där finns också en Staffansvisa från Orust, Evert Taubes julvals och Ylva Eggehorns milleniumpsalm "Innan gryningen".

Att Emma var vackert klädd i Delsbokofta med tillhörande benvärmare förhöjde stämningen ytterligare! (Ursäkta suddig bild)

Triakel tillhör mina absoluta folkmusikfavoriter !