Upp och ner-koftan

Här är den min upp och ner-kofta! Den blev lagom i halsen, trots att jag trodde den skulle bli för stor först. Men tant Kofta är en strålande stickpedagog. Tack vare mätning med hennes halsringningsmall blev jag helt övertygad och lät bli att repa upp. Sen denna bild togs i helgen, precis vid ärmavtaget, har jag nu hunnit två ränder ner på kroppsstycket. Ränderna har jag hämtat från ett av Britt-Marie Christofferssons mönsterprov. Randen uppkommer genom att varvet avmaskas i randfärgen och därefter plockar man upp nya maskor bakom avmaskningen och stickar vidare i grundfärg. Lite pilligt, men det blir fint, som ett stickvarv på andra ledden. Ska försöka få till en bättre bild nästa gång.

Nu ska stickningen få följa med på en ny semestertur. Kom hem från den förra i söndags. Ett underbart bröllop på Tjörn. Två dagar i Uddevalla med övernattning på Gustafsbergs vandrarhem (Sveriges äldsta badort) och besök på Bohusläns museum. Sommarens utställning om Bohusstickning är inte stor men intressant och vacker. Många olika bohuströjor och mössor mm visas. Jag hade turen att komma lagom till en visning. Såg också TV-filmen om Bohusstickning som ingår i utställningen. Något tröjpaket blev det inte, fast jag blev väldigt sugen. Det fick räcka med bok och DVD-film (tv-programmet). Bohusläns museum fortsätter vara mitt favoritmuseum. Nytt för i sommar finns också bla en sevärd utställning om Havet. Dessutom hittar man alltid intressanta och förhållandevis billiga böcker och fina kort mm i muséeshopen.

Från Uddevalla bar det av till Ölmarnäs utanför Åsa i norra Halland och midsommarfirande i stugan hos en god vän. Mycket trevligt! Riktigt bra väder trots att det inte var badvärme särskilt inte i vattnet.

Imorgon bär det iväg igen söderöver nu på 60-års kalas tillsammans med spelkompisar på Gotland och därefter vidare till Blekinge och Skåne. Ska besöka Lund och Malmö för första gången.

Mot västkusten

Imorgon far jag via Göteborg till Bohuslän på bröllop och sen besök på Bohusläns museum och vidare till norra Halland för midsommarväder. Som vanligt är det svårt att få ihop packningen. Ska sticka på min upp och ner-kofta, har bara hunnit 6 cm än, och på Lace Ribbon-scarfen. Har också packat ner en av böckerna från pocketbytet och Tusen strålande solar och senaste numret av Vi läser. Innan tåget går imorgon har jag tänkt hinna på Nisses skolavslutning, han slutar ettan. Nisse fick sin kofta igår. Tyvärr blev ärmarna för korta, fattar inte hur det blev så, tyckte jag mätte så noga. Ska förlänga dem sen när jag kommer hem igen.

Läst i maj del 2

Allra först: under veckan som gått har jag fått det sista paketet i Pocketbyte mini. Stenkällan av Eliot Pattison en tjock kriminalroman som jag varken läst eller ens sett. Den verkar utspela sig i Tibet. Stort tack kära bokbyteskompis, du har lyckats göra mig nyfiken igen! Ännu en sommarbok.

Fyra böcker till blev lästa i maj:
Fredrik Sjöbergs Flugfällan som legat länge i högen av olästa böcker. Den handlar om samlande och katalogiserande främst om författaren själv som är en inbiten samlare av blomflugor på Rådmanö. I insamlandet använder han sig av en flugfångare som tydligen känd av insektssamlare. Den konstruerades av upptäcktsresanden och insektskännaren René Malaise (faktiskt svensk trots namnet) som totalt fallit ut ur historien. Han levde 1892-1978, ett mycket spännande liv efter vad som berättas i boken.
Riktigt intressant berättande, en bok jag tror många gillar även om man inte väljer den utan att ha fått den rekommenderad.

Ingrid Hedström, även hon journalist på DN, har skrivit Lärarinnan i Villette. En deckare som utspelar sig i Belgien i en fiktiv stad. Spännande javisst, men lite för småputtrig för min smak.

Carl-Henning Wijkmark fick Augustpriset för ett par år sen för Stundande natten. Den har jag lyssnat på. En komprimerad historia om en mans sista tid i livet, den utspelar sig i en sjukhussal kring ett stilla liv som patient med mycket få kontakter med omvärlden. Dyster och naket sorgesam berättelse som passade bra att lyssna på.

Sen lyckades jag hitta Bodil Malmstens Sista boken från Finistere på bibblan. Henne skulle jag också gärna lyssnat på, tycker verkligen om hennes uppläsningar av sina böcker. Att läsa henne kan ibland bli lite tradigt. Så tyckte jag i början av boken. Men ändrade uppfattning och tyckte formen stämde väl överens med innehållet efterhand. Också detta är en sorglig bok, som handlar om hennes uppbrott från Finistere och flytt till en stad nära Nantes. Det är svårt att förstå varför hon säljer sitt älskade hus och köper en slarvigt renoverad lägenhet. Hon förklarar sig inte utan beskriver det hela som en naturkatastrof och det leder till en stor kris. Jag tycker särskilt mycket om slutet.

Kylan håller i sig, inget balkongväder precis. Har tittat på ett reportage om Lennart Hellsing ikväll. Han fyller 90 idag! Vilken fantastisk man! Hans berättelser, ramsor och inte minst sånger har följt mig i drygt 50 år. Är fortfarande lika förtjust. Började samla på hans böcker för några år sen utan att förvänta mig att få tag på mer en spridda delar. Han är ju så otroligt produktiv.

Läst i maj

En hel del har det blivit.
Först och främst omläsningen av Cora Sandels serie om Alberte som finns samlade i en tjock pocket i nyöversättning av Gun-Britt Sundström. Min tredje omläsning sen 70-talet. Denna gång följde jag bokcirkeln som pågick sex veckor i Biblioteket i P1. Blev helt betagen även denna gång - och förvånad över att det var så mycket som kändes nytt i böckerna, särskilt i andra och tredje boken. Höll alls inte med Agneta Klingspor och Leif GW Persson som deltog i bokcirkeln och ställde sig helt oförstående till Alberte som person. För mig framstår hon som en stark kvinna med stor integritet mitt i sin vekhet i ett tufft samhälle.
Handlingen mycket kort: I Alberte och Jakob får man följa henne som ung i förra sekelskiftets småborgerliga Tromsö. I Alberte och friheten befinner hon sig i konstnärskretsar i Paris utan att själv måla. Sen i den avslutande Alberte ensam återvänder hon till Norge med man och barn och börjar skriva. För mig är det en fantastisk skildring av en kvinnas frigörelseprocess, men jag blev väl medveten om att man kan ha väldigt delade meningar om böckerna.

I deckargenren, eller spänningsromaner först Christina Larssons 5:e Moseboken, en ordinär deckare i Göteborgsmiljö av en för mig helt okänd författare. Sen två desto mer kända välpublicerade författares senaste; PD James Patienten och Henning Mankells Kinesen. PD James tycker jag har blivit gammal och gaggig. Kinesen däremot var en mycket spännande historia som startade i ett massmord i Hälsningland och sen ledde till Kina med en kvinnlig medelålders domare i centrum. Den gick inte att släppa utan blev en nonstop-läsning. Maria Kuchens Gamarna var ännu en mycket spännande thriller kring en rad plötsliga mord av kvinnor i karriären i Stockholm, men där ingenting är vad det verkar vara.

Hanne Kjöller, vass ledarskribent i DN, har med I huvudet på en mamma skrivit en replik till sina kvinnliga kollegors klagoskildringar över småbarnsmammornas slitsamma dubbelarbete. Bla Bitterfittan. Hanne Kjöller är rapp och raljant och visst ligger det en hel del i det hon tar upp. Livet är turbulent under småbarnsåren men det gäller att stanna upp och njuta i det vardagliga, så här i efterhand upplever nog de flesta föräldrar att dom åren gick alldeles för fort. Man måste faktiskt inte göra allt samtidigt mellan 30 och 40. Det har jag fattat efter 50...
Återkommer med resten av maj-läsningen

Koftans knitalong

Också jag har gått med i Tant Koftas knitalong som handlar om att sticka en kofta uppifrån och ner. Har länge tänkt att detta vill jag pröva men inte kommit till skott på egen hand. Men tack vare Koftans trevliga initiativ ska det bli av nu. Inte för att jag behöver någon mer kofta, fast koftor kan man förståss aldrig få för många av. Jätteroligt också att det är så många som anmält intresse. Jag har tänkt sticka en blå kofta i bomullsgarn. Kanske med lite ränder och ev annat mönster. Ska sätta igång när Nisses kofta är klar.

Eftersom detta är andra ärmen räknar jag med bli klar under helgen dvs i god tid innan skolavslutningen om en vecka. Nisse går ut första klass då.

Så mycket annan stickning har det inte blivit på sistone, den vita schalen liksom Ribbon lace scarfen har fått ligga i träda så länge.

Igår fick jag tag på två ljudböcker på bibblan; PO Enqvists självbiografi och den sista boken i Åke Edwardssons Winther-serie. Så nu skall här lyssnas och stickas. Är riktigt nöjd med att det är kallt och grått ute just nu, så att det passar att sitta inne.

Har under veckan ägnat mig åt att göra iordning på balkongen. Dvs skura trätrall och olja in, torka golv och måla och olja in stolarna. I jämförelse med de trädgårdsprojekt som många av er andra beskriver är detta nog inget att orda om. Men det har tagit mer tid än jag trott och är inte klart än.