Hemma igen efter ännu en sjukresa till Umeå. Efter fyra nätter först på patienthotellet och sen på sjukhuset efter operationen. Blödningen i ögat hade orsakat ett hål i näthinnan men som tur var hade den inte hunnit lossna. Fortfarande är jag enögd, höger öga är delvis fyllt av luft som efterhand kommer att försvinna, nu är det som att ha vatten i ögat.
Jätteskönt att vara hemma igen. Det är trist att ligga på sjukhus och inte ens kunna få besök. Dessutom höll mina medtagna stickningar på att ta slut. Även böckerna.
Här hemma, redan innan resan krånglade internetuppkopplingen. Ringde support innan resan men fick ingen direkt hjälp. Det funkade inte nu heller vid hemkomsten. Svor och gjorde en ny genomgång, stängde av, drog ur anslutningen, satte i och slog på och voilá det funkar!!! Fattar bara inte vad jag egentligen gjorde men det spelar inte så stor roll.
Återkommer med stick och läsrapport imorgon. Måste läsa i kapp på alla era bloggar nu!
Hoppas att ni Sticka-representanter som hade konferens här i Sundsvall förra helgen fick fina dagar tillsammans. Det hade verkligen varit roligt att delta men jag var upptagen. Hann i alla fall hälsa på Eva.
fredag 31 oktober 2008
Hemma igen!
torsdag 23 oktober 2008
Smaskigt fakta!
Hej Sara!
Kul uppiggande blogg du har! Det är riktigt roligt att läsa dina inlägg. Håller ofta med dig. Har hittat hit via den fina artikeln om Miriam i Dagbladet för ett par veckor sedan.
Lycka till med spelandet och allt annat.
Kram
Maria (i bla Levande Väsen)
fredag 17 oktober 2008
En orolig vecka
Ibland händer det märkliga saker...
lördag 11 oktober 2008
Dotter önskas
Har lyssnat på Katerina Janouchs Dotter önskas. Den väckte många funderingar. Jaget i den är en ung kvinna som under sin första graviditet upptäcker att hon helst vill ha en dotter. Naturligtvis får hon en son och hennes längtan efter dottern fördjupas. Efterhand blir hon besatt över detta att få en dotter och när hennes mamma dessutom avlider hastigt, hamnar hon i en livskris. Att längta efter en dotter är tabubelagt enligt Katerina J. Pojkmammor känner sig inte lika lyckade som de som får flickor, eller allra helst har barn av båda könen. En stor del av boken handlar om detta.
Är det så? Min dotter har sen i somras tre pojkar. Alla tre lika underbara. Klart det skulle vara trevligt med ett flickbarnbarn, men inte istället för Einar. Han är det bästa som tänkas kan. När ett barn väl är fött blir eventuella könsönskningar av underordnad betydelse, tänker jag. Barnen är små personligheter som det är mycket spännande att lära känna.
Undrar om det är vanligt att som i Katerina Janouchs bok, fastna så totalt i längtan efter en flicka, så att den får förnyad kraft och delvis skymmer den lilla pojkbabyn när han föds???
På många håll i världen är det ju tvärtom. Små nyfödda pojkar har ett mycket större värde än flickorna. Många fler flickor än pojkar aborteras.
I Karin Alfredssons 80 grader från Varmvattnet möter man en barfotabarnmorska i Zambia som förlöser kvinnor i sitt torftiga hem men också utför aborter på unga flickor som blivit utnyttjade av män. Hon blir förföljd och kallad häxa. Ellen Elg är en svensk läkare som tillsammans med en kvinnogrupp i Stockholm bistår de utsatta zambianska kvinnorna bla med sjukvårdsmaterial. Detta blir så uppmärksammat av antiabortrörelsen i USA....
Boken är mycket spännande och gripande. Svår att lägga ifrån sig.
Ytterligare en bok om Ellen har kommit ut i höst. Ska absolut läsa den också.
söndag 5 oktober 2008
Tre deckare
Det var ett tag sen det blev något skrivet om läsande. Jag är inne i en ny deckarperiod. Gjorde en beställning av diverse titlar från biblioteket för ett tag sen. En hel del nya deckarbekantskaper som funnits på min lista. Nu droppar böckerna in i snabb takt.
Där ingen vind blåser av Annika Sjögren kom förra året och utspelas i hennes hemstad Härnösand med anknytning till skolmiljö. En ordinär deckare lite lik alla andra svenska deckare knutna till en ort i Sverige. Den handlar bla om mobbning, en lärare i kris och en äldre ensam kvinnas situation. Som glöd blir till aska heter hennes nästa bok som kommit i höst. Har inte läst den.
Jorun Thörrings Glasdockorna utspelas i Tromsö och handlar om en serie otäcka mord på unga flickor. Riktigt spännande och trevligt med den nordnorska miljön. Det är underbart vackert i Tromsö. Kommer ihåg en del av stan sen vår bröllopsresa 1976. Ett av morden i boken sker på tältplatsen vi sov på då (tror jag). Skulle gärna åka dit upp igen.
Nattfåk av Johan Theorin är hans andra deckare eller spänningsroman som det numera heter, som har Öland som miljö. Liksom hans förra Skumtimmen är det karga öländska landskapet och ett hårt lokalt väderfenomen i centrum. Ett par med två barn har köpt en stor förfallen gård som ligger ödsligt belägen vid en fyrplats. De startar en renovering av huset och blir efterhand påverkade av vad som tidigare skett här. Upptakten i Nattfåk och den lite kusliga stämningen fick mig först att tänka på Marie Hermanssons Mannen under trappan. Liksom den är detta en blandning av kriminalhistoria och spökhistoria. Så spännande var den att det blev en sträckläsning.
Denimkoftan Glee
Här är den Glee, Kim Hargreaves denimkofta från Nectar i Rowans denim. Lite jobbig var den att sticka. Garnet är hårt och i mönstret ingår tremask-hoptagningar på vart fjärde varv. Blev blå om fingrarna under stickandet.
Invigde den igår på Einars dop och fick positiv feedback från flera håll.
Trots att det är bomullsgarn och en öppen modell, så känns den lite väl varm. Men det gör de flesta koftor och tröjor på mig.