Varje höst längtar jag hit till Oviksfjällen. Ganska ofta annars också, men alldeles särskilt på hösten. Stugan i Höglekardalen står mest tom och har börjat förfalla. Utan bekvämligheter är den men helt beboelig. Lite krångligt är det att ta sig hit är det för mig som saknar bil. Men helt underbart när man är på plats.
På väg upp på fjället |
Utsikt mot Bydalen |
Tieknippen |
På toppen |
Åreskutan i fonden (men svår att se här) |
Gott om blåbär |
Den gemensamma skörden |
Dammån |
Storsjön från Hallen |
Fika i Oviken på väg hemåt |
Ovikens fjäll |
Ja, fina dagar var det tillsammans med vännen Anja. Förstår inte varför det blir så långt mellan fjällresorna....
3 kommentarer:
Hej!
Vilka underbara bilder! Jag förstår att du längtar dit. Och särskilt på hösten när luften är klar och lite "krispig". Som balsam för själen som man brukar säga. :)
Så härligt det såg ut! Jämtlandsfjällen är verkligen underbara :)
Jag var till Kittelfjäll i helgen, men tyvärr blev det ingen vandring (men nog så mysigt ändå)
Skicka en kommentar