Bra bok

Med Agneta Pleijels Syster och bror är den förra bokhögen från biblioteket utlästa. Syster och bror är tredje delen i av hennes familjeberättelse som inleddes med Drottningens chirurg och fortsattes med Kungens komediant. Böckerna bygger på dokument, brev och berättelser inom hennes släkt.
Här möter vi operasångaren Isaac som är gift med Lina dotter till skådespelaren som är en av huvudpersonerna i den förra boken. Isaac har stora musikaliska förhoppningar på den förstfödde sonen Albert, men det visar sig att han är döv. Dottern Helena har all önskad musikalitet men hon är ju tyvärr flicka och får offra sin sångarkarriär för familjen. Albert tillbringar sina skolår på den nystartade Manillaskolan och lär sig teckenspråk. Han blir senare konstnär. Mellan syskonen finns en stor närhet trots att de under större delen av sina liv kom att leva långt från varandra.
Liksom de tidigare böckerna är detta en lysande roman. Agneta Pleijel förmår verkligen fånga tiden, 1800-talet och sätter in berättelsen som utspelar sig i Stockholm, Dusseldorf, Gästrikland och Uppsala  i ett levande sammanhang. Alldeles särskilt intressant är skildringen av skollivet för de döva barnen på Manillaskolan.
Jag rekommenderar alla att läsa hennes tre familjeberättelser!

Detta är min nya hög från biblioteket. Överst ligger Annelie Jordahls bok om Ellen Key Jag skulle vilja vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). Ännu en berättelse med verklighetsgrund från 1800-talet. Men innan jag hugger in på den skall jag läsa nr 2 i högen Helena von Zweigbergks Sånt man bara säger, eftersom det är 7-dagarslån på den. Vilket besvärligt efternamn Helena Z har, hon måste vara jätteless på att bokstavera det....

Lite vid sidan om har jag läst en liten bok om vänskap. Bodil Sjöströms Vänskapskoden. Och har egentligen ingenting särskilt att yttra om den, den var för pratig, skulle ha passat som en serie i DN, på Insidan. Inte dålig  men gav inte så mycket heller.

Väst och muddar

Här är den min danska väst stickad i Duo Silke/Merino i mönster från Design Club DK. Garnet och mönstret är inhandlat på Anntorps Väv i gamla stan för snart två år sen. Började först sticka i 2,5 men fick riva upp, den blev för liten. Bytte till stickor 3 och det blev bättre. Ett mycket skönt garn att sticka i.
Det blev en hel del garn över. Så västen kompletterades med muddar.

Mönstret kommer från Johanna Wallins Sticka småvarmt. Det är första gången jag stickat gallerflätor. Lite petigt att få till och många trådar att fästa blev det. Men ändå en kul grej att pröva.

Insnöad

Så här har det sett ut i vardagsrumsfönstret i söderläge sen före jul. För nån vecka sen hade snödrivan sjunkit ihop lite och drivan i arbetsrumsfönstret hade försvunnit. Bilden visar läget i förrgår.

Här är läget igår.

Idag. Det har slutat snöa idag. Istället har det blivit kallare. All snö gör att det känns som att bo i en snögrotta.

Jag mår fortfarande ingetvidare, än har inte pencillinet verkat. De båda äldre barnbarnen som går i skolan har varit lediga idag. Olle har varit här hela dan och Nisse halva. Har bara orkat steka pannkakor till lunch till oss alla. Men de verkar vara nöjda med dagen. Erik, deras morbror, lämnade sitt TV-spel kvar hos mig i julas och det uppskattas verkligen.

Om namn

Alla ni som funderar om namn får en rolig stund om ni går in på Lottens blogg och läser hennes inlägg den 25 jan. Läs också alla kommentarer. Jag skrattade så tårarna började rinna.

Stilla dagar

Det blev halsfluss av förkylningen. Masade mig iväg till vårdcentralen och fick det konstaterat. Kom hem med pencillin och astmamedicin. Inser att det inte är läge att vare sig börja träna eller åka skidor.

Högen av låneböcker krymper. Idag har jag gjort nya beställningar. Det är verkligen bekvämt att kunna sitta hemma vid datorn och slå i bibliotekets bokkatalog. Minns de gamla kortkatalogerna på biblioteket och böckernas kort som plockades ur och i vid lånandet = Jobbade en hel del extra på biblioteket i Trollhättan under skolåren.

Katerina Janouchs Systerskap är andra delen i en serie om barnmorskan Cecilia. En småpratig vardaglig skildring av familjeliv i kombination med yrkesliv. Om vardagsbestyr och mammarollen kombinerat med större kriser. I förra boken dök en okänd son med missbruksproblem upp (hennes mans), här har mannen varit otrogen och skilsmässoprocessen drar igång. Katerina Janouch skriver lättläst men i en väl pratig stil för min smak. Bäst tycker jag om de avsnitt där Cecilias arbete på förlossningen skildras.

Ann Rosmans Fyrmästarens dotter är ännu en i raden av svenska deckare knutna till en geografisk trakt. Första delen av ännu en serie av ännu en kvinna med foto i helfigur på omslagets baksida där boken presenteras på följande sätt:

"Ann Rosmans debutbok i den bohusländska skärgårdens suggestiva vattenlandskap. Mot nattsvart ondska och vinningslystnad står kärlek som inte ens döden kan besegra."

Vid sidan av deckarintrigen är boken i långa stycken skriven som en turistbrochyr om Marstrand med omnejd.

Matthandlare Olssons död är sjunde delen i Karin Wahlbergs serie om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans fru Veronika som är överläkare i Oskarshamn. I likhet med de båda andra skildras här ett nutida svenskt lokalsamhälle, familjeliv blandat med yrkesvardag i serie-upplägg. Men med skillnad att här görs det med finess. Karin Wahlberg beskriver och levandegör både Oskarshamnstrakten och Istanbul där en stor del av boken också utspelar sig. Människorna har blandade bakgrunder och är flerdimensionella. Hennes deckarintrig är fyndig och boken blir spännande. Med andra ord en höjdare i den svenska deckarvärlden vid sidan av Kjell Eriksson.

Ellen Boardys Allt som återstår utspelas också i Bohuslän, på en gård på norra Orust för ca 100 år sedan. Det är en stilla, innerlig skildring av Emma som blir ensam kvar på gården med sin pappa när syskonen flyttar ut, tre av dem utvandrar till Amerika. Emma gifter sig med drängen Emil och får många barn. Livet är slitsamt, inte mycket händer utan man har fullt upp med vardagens göromål. Det är en vacker och vemodig berättelse som kräver en lite långsammare läsning. Efteråt har jag tänkt mycket på Emmas livsöde. En beundransvärd bok av Elin Boardy som enl omslaget är född -79.

Team Sweden 2010

Nu har jag gått med i Team Sweden inför Ravelympics 2010. Tror att jag fattat hur det hela går till och är nöjd med att ha fyllt i min profil på Ravelry. Masja heter jag där.

Ravelympics är stickningsOS, som kommer att pågå samtidigt som OS i Vancouver med stickande framför TV:n. Det finns en mängd grenar att delta i. Har bestämt mig för Mitten Moguls och Nordic Colorwork combined. Men inte lagt upp projekt än. Har beställt en ny vantbok från Adlibris för att få inspiration. Roligt ska det bli! Vid senaste besöket på Ravelry var vi redan 100 anmälda deltagare i Team Sweden.

Krax-dagar

Inget stickcafé ikväll, jag får sticka ensam. Har dragit på mig ett virus antagligen från barnbarnen och känner mig mycket ynklig. Ont i halsen och nästan ingen röst. Har sovit bort de senaste dagarna och lyssnat på P1.

Så hoppas jag på kommande vinster; både Gina och Solfjädern har passerat 10 000 besökare på sina bloggar och firar med varsin utlottning. Hos Gina kan man vinna ett lyxset med pro knit-stickor och hos Solfjädern en härva garn i underbar färg som hon handfärgat. Nu håller jag tummarna!

Har läst ut Kjell Erikssons Öppen grav och det kändes lite sorgligt. Det var sista (10:e) boken i hans deckarserie som utspelas i Uppsala med omnejd med den lågmälda och lite sorgsna kriminalinspektören Ann Lindell som huvudperson. I Öppen grav beskrivs det inkrökta och småaktiga akademiska livet i Uppsala, en professor, beskriven som en skitstövel tilldelas nobelpriset för tidigare forskning. Detta uppskattas varken av hans tidigare medarbetare eller grannar . Som vanligt handlar boken också om mer vanliga människor. Hans hushållerska och hennes systrar och en trädgårdsmästare som har ett uppdrag hos en granne. Anns gamla kärlek Edward från tidigare böcker finns också med.

En riktigt bra berättelse. Lite mer stillsam än de senare delarna i serien som föregått den. Den knyter an till de första Den upplysta stigen och Jorden må rämna. Jag kommer att sakna Ann Lindell.

Ytterligare ett ufo är klart men inte fotat än. En dansk väst med namn Slå om i Duo silke/merino. Den har varit ett segdraget projekt med flera upprepningar och långa pauser. Det är inte jätteroligt att sticka ribb 2r 2a i alltför många dagar i sträck, även om garnet är härligt och det ingår lite mönster att hålla rätt på. Något foto har inte blivit taget än. Är nästan klar med ett par muddar i samma garn.

Längtar efter nya spännande projekt och bläddrar bland böcker. Helst skall det gå att använda garn i förrådet. Har under tiden återupptagit ett annat ufo en tunn silkesschal. Det tog halva kvällen igår att hitta in i mönstret igen.

Fastnade samtidigt i reprisen av K special på TV. Ett mycket intressant reportage om tyg, om pionjärer och mönster och metoder för vävning och tryck.

Årets första Fo (finished objekt) blev denna schal, Fjun heter den enligt mönstret som fanns bifogat när garnet inköptes i höstas på Bondens marknad. Mig veterligen finns det också med flera andra namn. Ullen kommer från Kristians gård, ett ekologiskt jordbruk utanför Delsbo. Underbart mjukt garn. Det är första gången jag har stickat en schal uppifrån och ner. Feel good-stickning!

Ett ufo (unfinished objekt) blev färdigt lagom till jul; Åsas kofta från Solveig Hisdals Dikt i maskor. Jag har utgått från hennes mönster till bröllopskoftan men gjort egna anpassningar. Helt lätt var det inte, prövade först att plocka upp maskor och sticka ärm uppifrån men det blev inte alls bra. Koftan blev också väl smal över bysten så det fick bli instickade kilar i ärmhålan. Solveig Hisdals bladmönster är ett av mina absoluta favoriter så det var ändå en väldigt rolig stickning även om den tog en hel del tid. Mestadels för att den emellanåt blev liggande.

Forfarande saknar den hyskor för knäppning. Har också tänkt komplettera den med pärlmuddar. På originalet i boken är det en pärlkant längst ner på ärmarna. Har stickat den i Drops alpaca-garn i färgställning som Åsa valt. Stickor 2,5, rundstickning.

Senast läst

Årets första bok blev Kate Jacobs Knit Two, uppföljaren till Friday Night Knitting Club. Här möter man de stickande vänninorna från Walker and Daughters Knitting Store i New York fem år senare. Alla sörjer fortfarande Georgia men livet har gått vidare med nya förvecklingar, kriser och ibland också möjligheter. Jag gillade läsandet, särskilt att det flöt så lätt på amerikanska. Men efterhand blev storyn tröttsam, personerna för överdrivna och handlingen ointressant. Stickningen blev ett sidospår. Med andra ord inte en bok jag rekommenderar.

I min bokcirkel har vi senast läst Främling på tåg av Jenny Diski. Med undertitel: Hur jag, med vissa avbrott, dagdrömde och rökte mig runt Amerika. Jenny D är en engelsk journalist och författare i medelåldern som egentligen trivs bäst ensam hemma men som ändå utsätter sig för ett vidsträckt resande. I denna bok reser först med lastbåt över Atlanten och sen med tåg runt USA. Hon återger möten med andra resenärer och samtal med dem i första hand i tågens rökcupé. Alla berättar sin historia. Alla historier blir efterhand lika varandra samtidigt som de är helt unika upplever hon. Parallellt med den yttre resan, reser hon i sitt inre och reflekterar över ensamhet och vänskap genom livet.

Tidigare har jag läst Den motvilliga resenären av henne och skall nu skaffa också hennes tredje bok (eg den första) om en resa till Antarktis.

De andra i bokcirkeln gillade också boken.

Under förra året från maj (ung) hade alla verksamheter inom Sundsvalls kommun beordrats köpstopp. Biblioteket fick inte köpa in böcker vilket ju är absurt. Av en vän som är bibliotekarie blev jag rådd att skriva förslag på inköp. Dessa böcker stod på listan. Nu äntligen är köpstoppet hävt och för ett par veckor dök det upp ett mail om att alla sex fanns för mig att hämta på bibblan. Härligt!

Först utvald för läsning blev den översta boken; De fattiga i Lodz av Steve Sem-Sandberg. På den blev det bara 14 dagars lån pga av kö. Började med att dela upp boken och måtta ut minimum 50 sid/dag för att säkert hinna i tid. Sen dök jag ner i boken och levde i den i fem dagar. Det gick inte att släppa taget. Naturligtvis visste jag att den handlar om den judiska befolkningen i den polska staden Lodz som blev instängda i ett av nazisterna skapat getto under kriget. Steve Sem Sandberg har i berättandet utgått från den drygt 3000 sidor långa gettokrönika som skrevs kollektivt av en grupp anställda på gettots arkivavdelning. Det tog ett tag att helt och fullt fatta att det inte handlade om några kvarter eller en småstad utan att gettot omfattade en stor del av staden och hade 250 000 invånare. Huvudperson i skildringen är ordföranden i stadens judiska äldsteråd Rumkowski tillsatt av nazisterna som skapar sig en närmast despotisk makt i denna begränsade position. Rumkowski organiserar upp hela samhället och styr och administrerar gettot i en komplex organisation samtidigt som han är nazisternas förlängda arm och utför alla deras ordrar. Även när det handlar om att föra bort alla barn och gamla och sen alla som inte är till fullo arbetsförda. Till sist att avfolka gettot när ryssarna närmar sig.

Vid sidan av ordföranden i hela sin vidrighet träder människor av alla kategorier av gettots invånare fram, så levande att det nästan inte går att läsa om dem utan att samtidigt rysa. Vetskapen om att nästan inga av dem kom att överleva detta helvete.

En bok som kräver att bli läst. En fantastisk prestation av Steve Sem-Sandberg.

Nytt år - nystart

2010, visst känns det annorlunda både att säga och att skriva. Det är skönt med ett nytt fräscht år som kan fyllas med nya drömmar och möjligheter. En ny kalender både på väggen och i väskan. Nya förutsatser och listor. Mycket är sig förstås likt sen i december men ändå nytt. Inte minst är det är trevligt att återgå till vardagsrutiner igen efter julhelgen.

Igår kväll startade terminens fiolspel, ikväll har kören kommit igång, imorgon är det dags för stickcafé och på torsdag blir det årets första bokcirkelträff. =

Utöver fortsatt bloggande lite mer regelbundet än ifjol har jag tänkt att aktivera mig på Ravelry och emellanåt skriva på Facebook iår. Skall också försöka förbättra mina praktiska datakunskaper.

Och

än en gång sätta igång att träna regelbundet. Naturligtvis helst gärna minska i omfång också. Gillar inte att behöva köpa kläder i större storle